Tidöpartierna går vidare med anmälningsplikt

Förslaget om anmälningsplikt inom offentlig verksamhet kan motverka skuggsamhället, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) på en pressträff med de andra Tidöpartierna.

Uppemot 100 000 personer kan vistas olovligen i Sverige i dag, enligt ministern.

En redan pågående utredning får nu i uppdrag att se över om kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och polisen när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd.

– Det är nödvändigt att myndigheter i Sverige samarbetar för att förbättra återvändandet, säger Stenergard.

– Det är ett viktigt steg i det paradigmskifte som regeringen nu genomför i migrationspolitiken, säger hon.

Samtidigt kommer många som vistas illegalt i Sverige från till exempel Afghanistan och Irak, länder som vägrar ta emot människorna.

Utredaren ska också se över vilka konsekvenser det kan få om man inte följer anmälningsplikten, eller informationsplikten. Undantag från den kan komma att bli aktuella, till exempel inom sjukvården, enligt migrationsministern. Men om även skolan ska undantas är oklart – det ska utredaren titta på.

SD:s Ludvig Aspling har sagt att förslaget inte påverkar rätten till utbildning då barnen ju kan ”gå i skolan i hemlandet”.

Liberalerna är av en helt annan uppfattning.

– Jag känner mig trygg i de direktiven vi har enats om, min bedömning är att i slutändan så kommer inte skolan att omfattas av den här informationsplikten, säger Fredrik Malm (L), utbildningspolitisk talesperson, och hänvisar till barnkonventionen.

Utredaren ska också se över regelverket kring inre utlänningskontroller, för att ge myndigheterna fler verktyg att förhindra olovlig vistelse i Sverige.

Krav kan i dag leda till att utlänningskontroller inte genomförs och möjligheterna ska utökas, enligt regeringen. Det är i dag inte möjligt att göra till exempel stickprovskontroller.

Det skulle kunna vara ett effektivt verktyg i det här sammanhanget, säger Ludvig Aspling.

Utredaren ska också se över om polisen ska få gå igenom människors telefoner vid sådana kontroller.

Åldersgränsen för när det ska vara tillåtet att ta fingeravtryck vid en inre utlänningskontroll ska också sänkas från dagens 14 år.

– Att ta fingeravtryck på barn yngre än 14 år skulle öka möjligheterna till identifiering och bidra till att skydda barn från att användas i kriminalitet, säger Fredrik Malm.

Även Migrationsverket föreslås få större befogenheter att använda sig av fingeravtryck, eller så kallad biometri. I det innefattas också ansiktsigenkänning.

Det kan handla om att fingeravtryck och fotografier får tas upp och sparas i fler ärenden och under en längre tid, säger Christian Carlsson (KD).

Utredaren får också i uppdrag att se över om man ska kunna använda dna-analyser vid inre utlänningskontroller och i ärenden om uppehållstillstånd.

Man ska också ta ställning till om preskriptionstiden för utvisningsbeslut, som i dag är fyra år, ska avskaffas eller förlängas. Även återreseförbud ska utredas.

Ett delbetänkande ska presenteras i januari och slutbetänkandet i september nästa år.

Anja Haglund/TT

NIKLAS SVAHN/TT