Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

SVT: Förtroende är en komplex fråga

Det är lockande att, som Ann Heberlein gör, dra snabba, enkla slutsatser om det minskade förtroendet för public service inom vissa grupper. Men frågan är mer komplex än så – och Heberleins föreslagna lösning strider mot allt det som vi står för, skriver Jimmy Ahlstrand, strategichef SVT.

Publicerad: 29 mars 2018, 14:57

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Public serviceSVT

REPLIK Förtroendebarometern presenterades i förra veckan.  För SVT:s del manade resultatet till eftertanke. När vi får en signal om minskande förtroende över tid måste vi ta det på allvar. Vad kan det bero på?

Riksdagskandidat Ann Heberlein (M) förklarar i inlägget Public service bör ha alla medborgares förtroende att förtroendetappet för public service i vissa grupper med att journalistkårens privata politiska övertygelser slå igenom i rapporteringen. Hon föreslår en lösning där SVT och SR ansvarar för dagliga nyhetssändningar och bevakning av händelser av nationellt intresse. I övrigt bör programtiden, enligt Heberlein, fördelas mellan de olika riksdagspartierna med avseende på deras resultat i allmänna val.

Innan man förhastar sig med radikala lösningar är det dock viktigt att komma ihåg att SVT når ut oerhört brett – ungefär nio av tio svenskar tar del av något från SVT varje vecka. Förtroendet är fortfarande mycket högt – i den stora SOM-undersökningen är det fortfarande närmare 80 procent av befolkningen som har ett högt eller mycket högt förtroende för SVT, och i alla grupper är det fler som har ett högt förtroende för SVT än som har ett lågt. Förtroendet för SVT och SR är också i alla grupper högre än förtroendet för andra medier, alternativa sajter inkluderat.

Men självklart är det viktigt att skillnader i förtroende mellan olika grupper analyseras. Som Ann Heberlein skriver finns enligt Förtroendebarometern en skillnad som utgår från politisk hemvist. Men frågan är mer komplex än så. Det handlar också om skillnader i förtroende mellan stad – land, ålder etc. Vad som är hönan och ägget är ibland svårt att reda ut.

Det kan vara lockande att dra snabba, enkla slutsatser men det tror jag man ska vara försiktig med. Sannolikt är det en rad faktorer som samverkar till exempel sådana som har med en övergripande samhällsutveckling att göra - växande polarisering och en allmän misstro till medier. Det finns en politisk dimension men också andra underliggande frågeställningar som handlar om hur hela landet speglas. Att verkligen ta upp de frågor som är viktiga för människor i Sverige utifrån olika perspektiv, vilket kommer vara SVT enskilt viktigaste fokus inför valet. 
Som en delförklaring hänvisar Ann Heberlein till en omdiskuterad studie angående partisympatier hos journalister. Kent Asp, som är mycket välrenommerad, står bakom studien. Men faktum är att endast 93 av de totalt 1100 journalister som då jobbade på SVT svarade på frågan, vilket ger en svarsfrekvens på 8 procent!

Ytterst är det ju utbudet som måste bedömas. Kent Asp har i en annan betydligt mer omfattande studie – Public service-tv – vårt offentliga rum (2017) – tittat på just detta vad gäller SVT:s bevakning av politiska partier och åsiktsriktningar under flera decenniers tid. Han skriver i rapporten: Huvudslutsatsen blir att public service-TV, sett i övergripande och långsiktigt perspektiv, har varit rättvis – i så måtto att inget parti eller åsiktsiktsriktning oskäligt och systematiskt har gynnats eller missgynnats i valbevakningen.

En ökad politisering av public service likt den Ann Heberlein själv föreslår där olika politiska partier själva står för innehållet strider mot hela den grundläggande idén med public service, att vara en samlande kraft i samhället. Vad händer då med det gemensamma samtalet? Många i Sverige kan se riskerna med till exempel det amerikanska medielandskapet och dess polariserade medier.

Det finns andra åtgärder som vi själva kan vidta för att säkra att vi även i framtiden har ett högt förtroende. Det är där vi bör leta först. En av flera pusselbitar är en ökad transparens. Vi kan bli bättre på att förklara bakgrunden till våra publiceringar, våra val och våra arbetsmetoder. Och vi ska vara lätta tala med. Vi ska vara i kontinuerlig dialog med på vår publik och ta deras synpunkter och frågor på allvar.

Jimmy Ahlstrand, strategichef SVT

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Public serviceSVT

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News