Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag07.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Demokrati

Strama upp högskolan – minska antalet platser

Sveriges universitets- och högskolestudenter har nyligen börjat sina program och kurser för terminen. De börjar nu en del av sitt liv som, i teorin, innebär bildning och inhämtning av kvalifikationer för ett framtida arbetsliv. Tyvärr är så inte fallet för alla studenter.

Publicerad: 12 oktober 2016, 08:13

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Antalet studieplatser bör, enligt debattörerna, minska inom de kurser och program där examen inte leder till arbete.


Ämnen i artikeln:

HögskolanUtbildning

Högskolepolitiken behöver, enligt oss, snarast reformeras.

I dag är det inte längre värdet av bildning som styr universitetens och högskolornas utbud av kurser och utbildningsplatser.

Budgetmässiga prioriteringar gör att läroverken väljer att erbjuda studieplatser på högst oklara och irrelevanta kurser, exempelvis kursen ”Ölets kultur och vetenskap” som ger 7,5 högskolepoäng på Södertörns Högskola.

Det betyder att regeringen finansierar utbildningar som  knappast befrämjar studentens förutsättningar på arbetsmarknaden. Pengar som i stället kunde ha gått till kurser och program som ger relevant bildning och leder till jobb.

Det centrala bör vara att värdet av utbildning står starkt och att utbildning leder till arbete inom examensområdet, speciellt mot bakgrund av att den högre utbildningen är skattefinansierad.

Regeringens satsningar på extra miljarder som går till fler högskoleplatser kan framstå som något positivt för landets studenter, men i grunden är det kontraproduktivt och på lång sikt en björntjänst för samhället. Resurserna fördelas nämligen utan motprestation från dessa utbildningar. Att lägga ännu mer skattepengar på kurser och program som inte leder till relevant bildning och arbete är dessutom ännu ett sätt att devalvera värdet av högre utbildning.

Därutöver sker finansieringen till dessa extra platser delvis genom ökade utdelningar från det statliga fastighetsbolaget Akademiska Hus, vilket också påverkar studenter och lärosätena negativt då det bidrar till stigande lokalhyror för högskolorna.

Vi har tre centrala förslag på förändringar.

Antalet studieplatser bör minska inom de kurser och program där examen inte leder till arbete, dels för att förbättra utbildningen och matchningen på arbetsmarknaden och dels för att hushålla varsamt med insamlade skattemedel.

Ersättning bör främst ges till lärosäten vars examina leder till arbete. På så sätt kommer de universitet och högskolor som utmärker sig med högre kvalitet att kunna få utdelning för det samtidigt som de lärosäten där resultaten är bristfälliga ges incitament till förbättring.

Ovanstående bör kompletteras med att låta lärosätena bli mer självständiga. Politiken ställer upp med resurser och krav på resultat samtidigt som universiteten och högskolorna får större möjlighet att utforma sina utbildningar. Ett exempel är att ge frihet i utformningen av antagningsprocessen, där Universitetskanslerämbetet i dag sätter en kvot på hur många som ska antas från respektive urvalsgrund. Detta torde medföra att de studenter som är bäst lämpade att klara av utbildningen och det framtida arbetet blir antagna.

Att många av Sveriges ungdomar går utan arbete är inte ett skäl att förvara dem inom utbildningar som inte är relevanta, det är både slöseri med deras tid och engagemang och med skattemedlen. Universitets- och högskolepolitiken får inte bli ännu en arbetsmarknadsåtgärd, som regeringens jobbpolitik.

Våra förslag syftar till att förbättra politiken för högre utbildning, men de är också principiellt  viktiga då varje skattekrona staten tar in ska förvaltas på bästa sätt. Låt den högre utbildningen förändra människors liv till det bättre och genom förvärvandet av rätt kvalifikationer bidrar till att de står rustade för ett framtida arbetsliv.

Felix Andersson, andre vice distriktsordförande MUF Stockholm

Greta Eulau, ordförande Moderata Studenter, Stockholms Universitet

Agnes Starby, ordförande Moderata Studenter, Södertörns Högskola

Oscar Sameland, ordförande Moderata Studenter, Handelshögskolan

Eric Djäken, ordförande Moderata Studenter, Kungliga Tekniska Högskolan

John Backvid, ordförande Moderata Studenter, Försvarshögskolan

Ellen Nilsson, ordförande Moderata Studenter, Stockholms Län

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

HögskolanUtbildning

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev