Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Storregionerna blir svarta mediala hål

Vem ska bevaka en kris på vårdcentralen i Kiruna som hanteras av en politiker i Sundsvall? I den nya storregionaliseringen av Sverige lyser analysen av mediekrisens konsekvenser med sin frånvaro.

Publicerad: 7 september 2016, 14:12

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

LokalpolitikRegionerStörre regioner

För att värna en fungerande demokrati krävs att såväl tjänstemän som politiker granskas och bevakas i sitt beslutsfattande. Tidningskrisen är därmed också en kris för demokratin. Politiska beslut som borde genomlysas, riskerar att kunna döljas och sent eller aldrig komma den breda allmänheten till del. Ansvariga politiker kan gömma sig bakom sina egna kommunikatörer för att skjuta ansvaret ifrån sig och själva gå rena fram till nästkommande val.

Hur kommer det att fungera i ett storregionaliserat Sverige? Vilka tidningar ska granska de nya storregionerna, och hur? Vem granskar en kris vid vårdcentralen i Kiruna när den hanteras av en politiker i Sundsvall? När vårdcentralen i Likenäs inte får pengarna att räcka till ska ett regionråd i Trollhättan intervjuas. Av vem, och med vilka resurser?

Sannolikheten att de nya storregionerna blir mediala svarta hål är uppenbar. Det riskerar att bildas en politiskt och administrativ elit som i huvudsak slipper medial granskning av sina förehavanden. Ansvarsutkrävandet, en av demokratins grundbultar, försvagas därmed kraftigt.

Offentlig förvaltning behöver ständigt tänka i effektiviserings- och rationaliseringstermer. Varje förslösad skattekrona är en stöld från löntagarna, men en brister i demokratin har alltid ett pris. I ett storregionaliserat Sverige riskerar demokratin att få betala dyrt för eventuella rationaliseringsvinster.

Det är fortfarande oklart om Stampen-koncernen har en framtid. Om inte riskeras hela sydvästra Sveriges lokalmedia att försvinna. Även om krisen inte är lika akut, hotas även Mittmedias framtida tidningsutgivning. Att dagstidningsbranschen är i kris är vare sig nytt eller dolt.

Nerikes Allehanda, ett av Mittmedias flaggskepp, är fortfarande en sjudagarstidning. Men den som följt tidningens utveckling de senaste årtiondena kan se hur kvaliteten långsamt men stadigt har sjunkit. Antalet medarbetare blir ständigt mindre, de bevakande journalisterna får ett allt svårare uppdrag. Inte minst gäller det bevakningen av vad som sker inom politiken.

På 1990-talet, då Örebro kommun fortfarande hade kommundelar, kunde Nerikes Allehanda avsätta femton journalister att bevaka var och en av de 15 nämnderna. Utöver dessa fanns ytterligare resurser att bevaka övriga nämnder, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Journalisterna hade också möjlighet att följa partiernas förslag och motförslag.

I dag är det, snällt räknat, två journalister som har samma uppdrag. Det finns, med andra ord, fler kommunikatörer på socialdemokraternas kommunalrådskansli än vad det finns politiska journalister på Nerikes Allehanda.

Staffan Werme, fd kommunalråd Örebro(FP), numera bonde

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News