Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Sluta negligera ungdomarnas fritid

Det är stora skillnader i hur kommunerna satsar på ungdomarnas fritid, visar Mentors undersökning. Slutsatsen är att kommunerna måste ta ett helhetsgrepp om ungdomsfrågorna och prioritera framtiden.

Publicerad: 30 september 2013, 08:31

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


I 5 procent av kommunerna är fritidsgården öppen för ungdomar sju kvällar i veckan, medan andra kommuner inte har någon fritidsgård alls. Samma sak gäller möjligheterna till individuell träning, i en handfull kommuner, 8 procent, kan alla ungdomar träna gratis, medan andra kommuner inte ens rabatterar friskvård för unga.

Än mer allvarligt är att knappt var tredje kommun erbjuder gratis läxläsning till alla elever på högstadiet. Att få hjälp med läxorna är för många ungdomar skillnaden mellan att gå ut grundskolan med fullständiga betyg och därmed kunna läsa vidare på gymnasiet, och att sluta nian utan betyg och varken komma in på gymnasiet, eller arbetsmarknaden.

Ett antal kommuner placerar sig sämst i klassen; de erbjuder varken fritidsgård, träning eller läxläsning till sina ungdomar. Medan andra kommuner är väl godkända; de som växer upp där har fri tillgång till alla de här aktiviteterna. Dessa skillnader påverkar inte bara ungdomarnas vardagsliv här och nu, utan, vad värre är, det påverkar deras framtidsmöjligheter. Det är självklart att den som växer upp i en kommun som inte satsar på unga har sämre förutsättningar att växa och utvecklas i en positiv riktning.

Vi vet att alla inte har föräldrar som kan hjälpa till med läxorna, eller köpa läxhjälp och att alla inte själva kan skapa en fritid fylld med aktiviteter och träning. Vi vet också att ungdomar som misslyckas i skolan och går sysslolösa på fritiden löper större risk att hamna i utanförskap och det redan under tonårstiden. Lika lite som barn väljer föräldrar, kan de påverka var de växer upp.

Att kommunerna inte tar ansvar för ungdomarna är som att skolka från sitt uppdrag, en form av vuxenskolk. Det är en kortsiktig strategi som kanske ger tillfälliga vinster, men leder till en långsiktigt nedåtgående spiral av utanförskap, destruktiva val och stora kostnader, både ekonomiskt och i personligt lidande.

Vi uppmanar alla vuxna att ta ansvar för våra ungdomar, inte minst kommunerna som måste ta ett helhetsgrepp om ungdomsfrågorna och prioritera framtiden. Även privatpersoner och det lokala näringslivet kan vara med och bidra till att fler ungdomar får framtidstro och fler möjligheter. Sedda och bekräftade ungdomar blir trygga och starka vuxna.

Fotnot: 185 kommuner har svarat på Mentors enkät:

Hur många kväller i veckan under terminen finns en öppen fritidsgård i kommunen som ungdomar kan besöka?
I 10 av 185 kommuner (5 procent) finns en öppen fritidsgård för ungdomar sju kvällar i veckan. I 12 av de undersökta kommunerna finns ingen fritidsgård alls.

Erbjuder kommunen kostnadsfri individuell träning för skolungdomar på kommunens friskvårdsanläggningar?
15 av 185 kommuner (8 procent) erbjuder kostnadsfri träning för ungdomar.

Erbjuder kommunen kostnadsfri läxhjälp till alla högstadieelever?
29,7 procent av kommunerna erbjuder kostnadsfri läxhjälp till alla högstadieelever.

Karin Jordås, generalsekreterare Mentor Sverige

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News