”Skärpta krav skapar en bättre äldrevård”

I går tisdag överlämnade Socialstyrelsen sitt förslag om nationella riktlinjer i äldrevården till regeringen. Förslaget innebär bland annat att alla äldreboenden ska vara bemannade på natten. Det är ett rimligt minimikrav. Det ska inte vara så att bostadsort ska avgöra tryggheten i boende. Äldre och deras anhöriga ska inte behöva spela på tombola för att det ska finnas bemanning på natten på samtliga avdelningar etcetera.

Vänsterpartiet förhandlade i höstas in två miljarder kronor per år. Den budgeten föll på grund av att SD föredrog kaos i stället för välfärdssatsningar. Nu har vi i vårbudgeten förhandlat in en miljard på halvårsbasis - två miljarder per år under mandatperioden - för att stärka bemanningen inom de äldreboenden som finns i vårt avlånga land.

Det är inte orimligt att kräva att den satsningen landar i en säker och trygg vård för äldre. Så självklart ska regeringen och riksdagen anta de riktlinjer Socialstyrelsen föreslår. Det handlar om trovärdighet men främst om värdig vård för sköra äldre. I Vänsterpartiets Sverige är det en självklarhet att vi ska känna en trygghet i tillvaron och få den omsorg vi behöver när vi blir äldre. Dagens och framtidens äldreomsorg berör oss alla. Antingen är vi själva äldre och befinner oss i äldreomsorgen eller så kommer vi i de flesta fall förr eller senare att hamna där. Kanske vi arbetar där under stressiga arbetsförhållanden och med låga löner. Säkert har de flesta av oss familjemedlemmar eller släktingar som bor på ett boende för äldre eller har hemtjänst.

Det borde vara en självklarhet att äldreomsorgens resurser fördelas utifrån behov. Äldre människor ska självklart kunna välja vilket äldreboende de vill bo på och påverka vilken person de får hjälp av, när de får hjälp och med vad samt hur insatserna utförs. Detta är tillsammans med tillräckliga resurser verklig valfrihet i vardagen. Vänsterpartiet anser att införandet av lagen om valfrihetssystem, LOV, dock handlar om valfrihet för företagen att etablera sig där det är mest lönsamt och inte om verklig valfrihet för den äldre.

Det har skett en omfördelning av platser från särskilt boende till insatser i det egna hemmet (vilket har pågått under hela 2000-talet) och antalet personer som bor i särskilt boende har minskat. Från 98 600 år 2006 till 90 500 år 2012. Det är tveksamt om det kan förklaras med att äldre är friskare eftersom det handlar om ganska snabba förändringar under en kort tidsperiod. Samtidigt har antalet äldre ökat i befolkningen. De som är 80 år har blivit nära 10 000 fler sedan 2006, vilket borde ha inneburit ett ökat behov av platser på särskilt boende.

Kort sagt har kommunerna rationaliserat i äldreomsorgen genom att minska antalet äldreboendeplatser och i stället satsat på att fler ska bo hemma med hemtjänst. Det är ett sätt att hålla nere kostnadsökningarna när antalet äldre ökar. Vänsterpartiet anser att den här utvecklingen är negativ för kvaliteten inom äldreomsorgen och att den går ut över de äldres behov samt begränsar äldres möjligheter till inflytande och valfrihet.

Vänsterpartiet begärde, i ett utskottsinitiativ tillsammans med Miljöpartiet och Socialdemokraterna, att Socialstyrelsen skulle få i uppdrag att utarbeta riktlinjer för bemanningen inom hela äldreomsorgen. Ett enigt socialutskott och en enig riksdag ställde sig bakom detta förslag.

Nu är förslaget till riktlinjer här. Socialstyrelsens förslag är ett steg i rätt riktning, men reglerna måste tydligare slå fast vad som krävs för att leva upp till socialtjänstlagen, bland annat avseende tillräcklig bemanning dygnet runt och att bemanningen ska vara anpassad efter varje äldre persons behov.

En stärkt bemanning leder till bättre äldreomsorg, eftersom det kan skapa utrymme för personalen att tillbringa mer tid med den enskilde, men också större möjlighet för personalen att gemensamt utveckla verksamheten. Att stärka bemanningen kan även förväntas förbättra arbetsmiljön och därigenom öka attraktionskraften för yrken inom omsorgen.

Så nu fixar vi det här tillsammans.

Karin Rågsjö, vårdpolitisk talesperson (V)