Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag09.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Demokrati

Sextio minuter som splittrar Europa

Publicerad: 7 februari 2018, 17:00

Från ingenstans har sommartiden seglat upp som het politisk fråga. Finland och Litauen driver på för att hela EU ska slopa den.


Två gånger om året dividerar européer om huruvida det nu var framåt eller bakåt den korta pekaren skulle vridas, skolelever försover sig, tandläkartider missas och möten måste planeras om – eller, i alla fall var det så innan väckarklockorna på våra smarta telefoner ställde om sig automatiskt.

De här bekymren vill Finland sätta stopp för. I höstas skrev 70 000 finländare på en petition för att slopa sommartiden, och regeringen i Helsingfors har bestämt att den ska driva frågan aktivt i EU. Samma sak klubbade Litauens parlament strax före jul. En opinionsundersökning visar att åtta av tio litauer motsätter sig den årliga klockritualen. De båda länderna lobbar alltså i Bryssel för att alla EU-länder ska ha en och samma tid året runt. Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) säger till Ekot att han välkomnar den diskussionen.

Det var på 1970-talet som de flesta länder i Europa införde sommartid. Antingen för att spara el efter oljekriserna eller för att anpassa sig till sina grannländer som redan infört sommartid, så att handeln dem emellan skulle funka smidigt. När det begav sig uppskattade Danmark att reformen skulle spara landet 8 000 ton olja, en halv procent av landets totala energikonsumtion.

Men de europeiska länderna valde lite olika datum för tidsomställningen, datum som var anpassade till just deras breddgrad. På 1980-talet beslöt länderna att de skulle byta till sommartid på samma dag, och enligt det senaste i raden av sommartidsdirektiv (klubbat under det svenska EU-ordförandeskapet 2001) måste alla ställa fram klockan den sista söndagen i mars och ställa tillbaka klockan den sista söndagen i oktober.

Poängen är att eliminera störningar på den inre marknaden; en containerlast från Le Havre ska inte bli stående en timme i Rotterdam och missa anslutande godståg för att fransmännen under natten bytt till sommartid medan holländarna gör det en vecka senare. De många miljoner människor som årligen korsar Europas osynliga gränser med tåg, buss och flyg ska kunna lita på tidtabellen.

Att EU-harmonisera sommartiden var alltså ett ”sunt förnuftbeslut”, eftersom alla EU-länder ändå hade sommartid. Men nu, när ett par länder vill slopa systemet och några andra yrvaket börjat utreda frågan, betyder harmoniseringen att reformivrarna alltså måste få hela den tunga EU-skutan att byta kurs.

Och det kan bli knepigt att övertyga EU-kompisarna på sydligare breddgrader. Ju längre norrut, desto mindre är fördelarna med en extra timme dagsljus under sommarhalvåret. I Finland, Litauen och Sverige, där sommarkvällarna redan är långa, gör det varken till eller från. Men i Sydeuropa (och för den sydeuropeiska turismnäringen!) är den extra timmen kvällsljus som tidsomställningen innebär ett värdefullt tillskott.

Enligt experter som hörts i det finska parlamentet kan tidsomställningen ge tillfälliga sömnrubbningar och potentiellt orsaka allvarligare hälsoproblem. I en rapport från EU-kommissionen 2014 jämförs omställningens effekt på hälsan däremot ”bara” med jetlag, knappast allvarligare än så.

I avsaknad av starka entydiga argument kokar det hela ner till om det finns folkligt stöd eller ej för att fortsätta byta tid två gånger om året. I kommissionsrapporten uppger tio av de 18 EU-länder som tyckt till om sommartiden att opinionen därhemma är neutral eller positiv till sommartid, tre att opinionen är negativ och fem vet helt enkelt inte.

Men i takt med att Finland och Litauen nu pressat upp ämnet på EU-dagordningen – i veckan ska till exempel EU-parlamentet debattera sommartiden – lär allt fler ställa sig en fråga de förmodligen inte funderat på tidigare: Är det bara ett irritationsmoment att ställa om klockan, eller finns det rentav fördelar?

Alla EU-länder har starka ekonomiska intressen i att hela EU fortsätter ha ett enda system. Finland och Litauen lär knappast börja fristajla med egna tidssystem utan försöker i stället få stöd för sin linje från de andra länderna. Men det kommer att bli en svår pedagogisk uppgift för dem att få övriga EU att lägga tankekraft och politisk energi på en fråga som uppfattas som en bagatell.

Sigrid Melchior

DS EU-kommentator

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev