Satsningar på utsatta saknas i ”jämlika” budgeten

Budgeten innehåller dock flera satsningar som är välkomna ur RFHL:s perspektiv, det gäller till exempel satsningar inom socialförsäkringsområdet och psykosociala satsningar på ungdomar.

Särskilt välkomna är regeringens satsningar mot den psykiska ohälsan bland ungdomar. Regeringens tillskott på 280 miljoner per år under en fyraårsperiod för att motverka den ökande psykiska ohälsan bland individer under 30 års ålder är mycket bra.

Det är också den extra satsning på 200 miljoner årligen som görs på elevhälsan. Även satsningen på 250 miljoner årligen för att stärka den sociala barn- och ungdomsvården är en bra åtgärd. Dessa satsningar, tillsammans med regeringens aviserade nya inriktning på psykisk ohälsa, kommer sannolikt bidra till att ungdomars psykiska hälsa förbättras.

Men det finns flera orosmoment kring frånvaron på satsningar och åtgärder som borde ha kommit med i budgetpropositionen om regeringen hade menat allvar med en jämlik profil på budgeten. Det saknas åtgärder som behövs för flera av RFHL:s intressegrupper.

Som ett exempel lyfter regeringen själv upp i budgetpropositionen att individer med psykisk sjukdom underbehandlas för andra åkommor än psykisk ohälsa inom olika delar av vården, ändå saknas särskilda åtgärdsförslag inom detta område.

Regeringen skriver även att den ser med oro på utvecklingen inom narkotikaområdet. Trots detta minskas anslagen inom folkhälsoområdet till ANDT-åtgärder med 96 miljoner för 2016, 164 miljoner i budgeten för 2016 jämfört med 259 i 2015 års budget.

I beskrivningen av utvecklingen inom narkotikaområdet nämner regeringen både de ökande beroendeproblemen och ökande narkotikarelaterade dödsfallen. Men det finns inga satsningar i budgeten för att möta dessa problem, vilket RFHL är mycket kritiskt till.

Ett annat exempel på medvetenhet om problem, men avsaknad av åtgärder, gäller de ekonomiska villkoren för tvångsvården inom beroendeområdet. Regeringen redovisar siffror på att över en fjärdedel av individerna som tvångsvårdas inom Statens institutionsstyrelse trivs dåligt, över 30 procent av individerna har inte fått möjlighet till angelägna samtal vid behov, och ungefär en lika stor andel anser inte att de fått bra vård.

Myndigheten har dessutom haft svårt att erbjuda plats omgående. Trots de problem som räknas upp är det budgeterade anslaget 893 miljoner, jämfört med 2015 års budget på 880 miljoner. För att komma till rätta med problemen borde årets budget ha innehållit en satsning på tvångsvården.

Det är mycket olyckligt att en regering som vill profilera sig med jämställdhet och jämlikhet inte verkar ta dessa ord på allvar när det gäller individer med beroendeproblem eller vuxna med psykisk ohälsa.

Det behövs skyndsamt fler riktade satsningar inom vård och stöd för dessa grupper. Det gäller i synnerhet förslag på vad regeringen avser att göra för att tillvarata rättigheten att skyddas från för tidig död.

Förhoppningsvis kommer regeringen att komplettera med förslag på åtgärder inom kort och korrigera i vårbudgeten för avsaknaden av ekonomiska resurser till några av samhällets mest utsatta grupper. En regering som menar allvar med ord om jämlikhet och jämställdhet kan inte vara så passiv som gårdagens budget ger uttryck för.

Inger Forsgren, ordförande, riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling