Samhället måste göra sig redo för självkörande bilar

Bilen är i dag det överlägset populäraste trafikslaget.  Nio av tio resor sker på väg i Sverige och åtta av tio med bil. Bilförsäljningen slår rekord och nya grupper får nu tillgång till denna frihetsmaskin. Kvinnors bilägande ökar exempelvis snabbare än männens.

Samtidigt pågår en revolution inom bilbranschen. Nya bränslen och effektivare motorer gör att utsläppen minskar. Numera kan en del bilar fås med teknik som gör att de själv fickparkerar. Detta är ett steg mot helt självkörande (autonoma) bilar där tekniken tar över uppgiften att framföra fordonet, helt eller delvis.

Detta innebär ett paradigmskifte för bilismen.

Nya aktörer som Google börjar nu intressera sig för bilar, samtidigt som etablerade tillverkare utvecklar program för autonom körning. Detta visar vilken fantastisk maskin bilen är och den behövs både nu och i framtiden.

Utvecklingen mot självkörande fordon reser dock nya frågor som alla inblandade parter måste ta ansvar för att besvara. Nyligen var Kungliga Autombil Klubben, KAK, med och arrangerade ett seminarium i riksdagen där företrädare för forskningen, industrin, försäkringsbranschen, bilskolorna och politiken medverkade.

Det finns mycket kunskap på området, men riskerna är stora om inte övergången till ny teknik sköts på rätt sätt.

Regeringen meddelade häromveckan att man tillsätter en utredning som ska vara klar 2016 kring frågan om autonoma fordon. Mot bakgrund av detta vill KAK uppmana infrastrukturminister Anna Johansson att skicka med följande frågeställningar till utredaren.

1. Uppdatera utbildningen. Behovet av ny körkorsutbildning och möjligheten att införa olika utbildningar för olika typer av fordon, beroende på graden av automatisering, måste undersökas. Tillägg måste göras i det europeiska körkortsdirektivet så att även automatiserade funktioner omfattas av lagstiftningen.

2. Anpassa infrastrukturen. Tillåt autonom körning först i miljöer med mindre komplicerade trafiksituationer, som motorvägar. Troligen kommer också vägar som kan kommunicera med bilarna att bli en vanlig företeelse. Språket  från dessa typer av smarta vägar måste standardiseras för att göra internationell vägtrafik möjlig.

3. Klargör rättsläget. Nationella rättsliga ramar och internationella konventioner måste anpassas. Frågan om ansvar måste klargöras. Om en olycka skulle hända när en bil körs autonomt måste det vara tydligt vem som bär ansvaret, föraren, bilproducenten eller kanske väghållaren. Hanteringen av uppgifter från bilens datasystem måste behandlas enligt gällande lagstiftning om dataskydd/datasäkerhet och reglerna måste utvecklas så att bilisten äger rätten till de uppgifter som bilens datasystem registrerar.

4. Håll föraren aktiv. Erfarenheterna från den automatiserade luftfarten visar att det är viktigt att hålla föraren aktiv. Det finns en risk att människan bara blir en passiv övervakare av maskiner som utför hela arbetet. Detta måste undvikas.

5. Stärk forskningen. Forskning kring människa-maskin-interaktion (HMI) måste intensifieras och fokusera på hur teknik och människa kan arbeta tillsammans.

Dialogen runt införandet av autonoma bilar får inte bara bli en fråga om teknik. Många olika kompetenser måste inkluderas i processen.

Utvecklingen av autonom körning är i grunden något positivt som kan bidra till att effektivisera trafikflöden, minska trängseln i städerna och minimera olycksrisken.

Sverige har goda förutsättningar att bli en av flera ledande nationer i arbetet med introduktionen av autonoma fordon. Detta kräver dock att tekniken gradvis införs och på rätt sätt. Annars riskerar utvecklingen att bli en mardröm snarare än en framtidsdröm.

Anders Ydstedt, ordförande Kungliga Automobil Klubbens Expertråd

Therese Nyberg, generalsekreterare Kungliga Automobil Klubben