Samarbetet leder till stärkt grön och blå politik

Allianspartierna i Västra Götalandsregionen har aldrig kunnat skapa en egen majoritet, vilket lett till en viss frustration. En region med många starka socialdemokratiska fästen ledde redan från början till att chanserna för ett alliansstyre var litet.

Under många år kom det i stället att bli  Socialdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet som styrde regionen – de första åren i majoritet och på senare år i minoritet. Det tioåriga samarbetet i mitten skapade en stabilitet som lade grunden för en västsvensk region som hade muskler att stärka näringslivet, medfinansiera stora infrastrukturprojekt och påbörja ett omfattande utvecklingsarbete inom sjukvården.

Men perioden ihop med Socialdemokraterna frestade också på för mindre partier som Centerpartiet och Liberalerna. Andelen privat vård förblev exempelvis förhållandevis låg under den period som Socialdemokraterna ledde regionen. Det var priset som Centerpartiet och Liberalerna fick betala.

Särskilt för Centerpartiet innebär perioden 1998 – 2010 att vi tappade varje val, utom valet 2006. Det är också ofta det pris som Centerpartiet får betala när vi nationellt eller regionalt styr i hop med Socialdemokraterna. Samtidigt kan man notera att även Socialdemokraterna betalar ett pris för att styra ihop med borgerliga partier.

Utan att veta hur snacket går internt i Västsveriges största parti har jag känslan av att det fanns en intern kritik mot samarbetet med Centerpartiet och Liberalerna. Det är alla fall den slutsats jag drar av det minoritetsstyre som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet valde att gå in i under perioden 2010 – 2014.

I omvalet som genomfördes 2011 ökade Centerpartiet. I valet 2014 ökade vi igen och nu i valet 2018 fortsätter ökningen för Centerpartiet i Västra Götaland. Vi har tolv mandat, det bästa resultatet för Centerpartiet i regionens historia. Det ger en möjlighet att verka som ett ansvarstagande parti och också förutsättningar att fortsätta öka.

Under de senaste fyra åren har Centerpartiet styrt i majoritet ihop med Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Det har varit ett framgångsrikt arbete, även om det finns spänningar inom ett sådant ”blocköverskridande” styre.

Både den ”gröna” och den ”blåa” dimensionerna i politiken har stärkts. Miljöpartiet har stärkt det gröna hos oss övriga och vi övriga har ökat det ”blåa” inslaget i Miljöpartiet. Inom sjukvården är vi nästan alltid överens. Vad gäller synen på näringsliv, kollektivtrafik och vägar har det funnits mindre skillnader, men samarbetet har inneburit en ökad förståelse mellan ”blått” och ”grönt”, mellan stad och land, mellan asfalt och järnväg.

Utvecklingen i regionen har varit gynnsam under hela 2000–talet. Upphämtningen efter finanskrisen 2009 –2010 var mycket god och högkonjunkturen håller i sig, till viss del tack vare kraftfulla satsningar inom innovationer som inleddes på initiativ från Centerpartiet och som fullföljts ihop med Miljöpartiet.

Liberalerna har haft huvudansvaret för sjukvården under hela 2000–talet och det har knappast varit några problem för Centerpartiet att medverka till genomförandet. Kristdemokraterna och Moderaterna har en tendens att vara mest vara fokuserade på sjukvård, vilket har varit en styrka när utmaningarna i sjukvården varit stora  på senare år.

Den grönblå samverkan i Västra Götalandsregionen har försvarat sjukvården när oppositionen på riksnivå kritiserat regeringen för dålig vård i årets valrörelse samtidigt som den S-märkta regionala oppositionen jagat oss under 2018. Trots detta kommer vi ganska väl ur valet med hyggliga möjligheter att styra i minoritet och fortsätta leda Västra Götalandsregionen i grönblått samarbete.

Kristina Jonäng, regionråd (C) Västra Götalandsregionen