Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag06.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Demokrati

”Så kan regeringen motverka psykisk ohälsa”

Psykisk ohälsa bland unga vuxna är ett växande samhällsproblem i Sverige, som vi även märker av på Stockholms Stadsmission. I en ny rapport föreslår vi åtgärder, som regeringen bör använda de extra budgetpengarna till.

Publicerad: 21 september 2017, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Sverige måste, enligt skribenten, lära av andra länder hur vi förebygger psykisk ohälsa.Foto: Stadsmissionen


Ämnen i artikeln:

UngdomarUngaPsykisk ohälsa

Allt fler unga söker sig till Stockholms Stadsmissions psykodynamiska terapimottagningar för unga mellan 16 och 25 år. Drygt två tredjedelar av Terapicenters patienter, som påbörjade sin terapi under 2016, har haft en tidigare vårdkontakt.

En rapport från OECD 2016 visar på en dramatisk ökning under det senaste decenniet i Sverige av unga vuxna under 25 år som lider av psykisk ohälsa och som lever på ersättning från Försäkringskassan. Den psykiska ohälsan i Sverige kostar cirka 77 miljarder kronor varje år, varav hälften består av sjukskrivningar och produktionsbortfall.

Sveriges negativa utveckling saknar motstycke i en internationell jämförelse. I Tyskland och Finland erbjuds unga med psykisk ohälsa att välja terapiform, möjlighet till längre behandling och ett större inflytande på hur behandlingsupplägget ser ut. I Tyskland visar flera studier att de som har genomgått psykoanalys eller psykodynamisk terapi är friskare än genomsnittsbefolkningen. I Finland visar studier på att cirka 30 procent av patienterna återgår till arbete eller studier efter en längre behandling.

I höstbudgeten skjuter regeringen till extra resurser för att bland annat förebygga psykisk ohälsa bland unga.

I vår rapport ”Unga vuxnas psykiska ohälsa”, som publiceras i dag torsdag, ger vi konkreta förslag på hur dessa pengar bör användas för att ge effekt.

Vi föreslår en nationell strategi för psykisk hälsa där tre fokusområden utarbetas:

1. Utökad behandlingsgaranti till och med 25 år.

Den nationella behandlingsgarantin måste utvecklas och omfatta alla patienter upp till 25 år. Patienter inom BUP ska inte bara garanteras ett första besök och en första behandling. En bedömning och eventuell diagnos samt val av behandling ska även läggas upp tillsammans med barnet och vårdnadshavaren eller med den unga vuxna inom tiden för behandlingsgarantin. Det behövs även en flexibel åldersgräns mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin.

2. Ökad tillgänglighet av psykoterapi och val av terapiform.

Tillgängligheten på behandling måste öka och remisskravet tas bort. Här behövs även ett utvecklingsarbete för att öka mäns benägenhet att söka vård, då fler kvinnor söker vård för psykisk ohälsa, medan fler män begår självmord.

Hälso- och sjukvården bör erbjuda olika terapiformer som exempelvis Kognitiv beteendeterapi, Interpersonell psykoterapi och Psykodynamisk psykoterapi, utan krav på remiss samt låta individen vara delaktig i valet av psykoterapiform och hur behandlingsplanen läggs upp. Enligt flera studier, resulterar detta i en effektivare behandling av unga vuxna som lider av psykisk ohälsa.

Stockholms Stadsmission hävdar också icke-myndigas rätt till inflytande över sin behandling och rekommenderar att en översyn av lagskydd görs för att om nödvändigt stärka denna rätt.

3. Värnande av ungdomsmottagningarnas uppdrag att främja fysisk, psykisk och sexuell hälsa samt utred utökat uppdrag.

Många unga med psykisk ohälsa söker sig i första hand till sin ungdomsmottagning, där grundtanken är består av ett holistiskt perspektiv och att man ska kunna erbjudas både medicinskt och psykosocialt stöd.

Vi rekommenderar att ungdomsmottagningens uppdrag värnas och att en utredning tillsätts för att se över möjligheten, att på landstingens uppdrag, även erbjuda psykoterapeutisk behandling.

Stockholms Stadsmissions fasta övertygelse är att vi når en förändring först när vården är lättillgänglig och varje individ är delaktig i sin vårdplanering samt kan välja behandlingsform.

Marika Markovits, direktor Stockholms Stadsmission

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

UngdomarUngaPsykisk ohälsa

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev