Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Riskkapitalet säljer ut välfärdsbolagen

Publicerad: 6 april 2016, 22:15

Professor: ”Riskkapitalbolag finns inte kvar som ägare i välfärden 2017.”

Riskkapitalbolagen lämnar välfärdssektorn i rasande takt. Bolag värda över 20 miljarder kronor har redan fått nya ägare. Fler affärer är på gång. Anledningen? Kraftigt minskad politisk risk, säger branschens företrädare.


Ämnen i artikeln:

FriskolorEkonomiVälfärdVinster i välfärden

Humana är det senaste i raden av välfärdsföretag som säljs ut av riskkapitalbolag till Stockholmsbörsen. Vårdbolaget Capio, som bland annat driver S:t Görans sjukhus i Stockholm, och omsorgsjätten Attendo gick samma väg förra året. Många fler står på tur.

Wallenbergnära riskkapitalbolaget EQT har en uttalad ambition att sälja friskolekoncernen Academedia. Rykten säger att amerikanska TA Associates kan vara på gång att börsnotera Internationella Engelska Skolan. Procuritas har inlett arbetet med försäljningen av omsorgsföretaget Team Olivia.

– Inget datum är satt, men börsnotering är ett attraktivt alternativ, säger Hans Wikse, vd och ägarsansvarig för Team Olivia på Procuritas.

Andra riskkapitalister har gjort så kallad exit genom att sälja till kolleger. Amerikanska Bridgepoint avyttrade exempelvis Solhagagruppen till Ambea nyligen.

Trenden blir tydlig. Riskkapitalet lämnar välfärdssektorn. Och det går undan.

– Min gissning är att riskkapitalbolag inte finns kvar som ägare till välfärdsbolag när året är slut, säger Per Strömberg, professor i riskkapital vid Handelshögskolan i Stockholm.

Stora pengar är i omlopp. Tillsammans har de redan sålda eller säljaktuella bolagen 90 000 anställda och en omsättning på nästan 60 miljarder kronor. Koncerner med 50 000 medarbetare har redan bytt ägare.

Capio, Attendo och Humana värderas av börsen till över 20 miljarder kronor. Totalt visar Dagens Samhälles beräkningar att de sålda eller säljaktuella koncernerna betingar ett sammanlagt pris vid försäljning på runt 40 miljarder kronor.

Bakom vågen av försäljningar ligger framför allt kraftigt minskad politisk risk, menar företrädare för riskkapital- och välfärdsbranscherna.

– Direkt efter valet blev det svårt att sälja, även om flera var redo. Utredningen om vinstbegränsningar gjorde läget osäkert. Sedan lugnade sig klappjakten på vinster och riskkapitalbolag, säger Hans Wikse på Procuritas.

– I dag är det tydligt att det inte finns majoritet i riksdagen mot vinster. Och det är inte juridiskt görligt med de begränsningar utredningen ska komma fram till.

Till exempel Humana påbörjade sin resa mot börsen 2014, innan valet, men avvaktade politikernas agerande innan man tryckte på säljknappen.

– När tilläggsdirektivet till utredningen om vinstbegränsningar kom och beslutet att behålla LOV fattades stabiliserades läget och noteringen blev möjlig, säger Rasmus Nerman, vd på Humana.

Professor Per Strömberg bekräftar att synen på politiken har förändrats, men tror inte att den politiska risken är helt eliminerad.

– Ingen ville ta i de här bolagen efter Carema. Att de går att sälja nu innebär att man bedömer att nya regleringar inte kommer att påverka. Men något lär ju komma ur utredningen. Och det finns ju inga nya riskkapitalbolag som vill köpa.

LÄS MER - RELATERAD DEBATT: Ny fart i vinstdebatten

Hittills är det vård- och omsorgsbolag som har sålts ut. Det blir svårare med skolbolagen, tror Per Strömberg. Just av politiska skäl.

– Skolan är mer infekterad. Debatten svårare. Här har folk fler synpunkter. Academedia verkar ju också ha svårt att hitta en ny huvudägare.

Riskkapitalbolag äger normalt ett företag fem till sju år, eftersom deras fonder, som är de egentliga ägarna, lever i tio år, plus i vissa fall något år till. Det betyder att flera välfärdsbolag passerade bäst-före-datum för länge sedan. Det är ett annat skäl till att bolagen säljs ut.

– Vi har ägt Team Olivia i åtta år i en fond som startade 2008. Det är lång tid i riskkapitalbranschen, säger Hans Wikse.

Att Capio och Attendo gick före i spåret och visade att det gick att sälja till börsen spelar också en avgörande roll.

– De bekräftar att också investerarna på börsen, framför allt de stora institutionerna, bedömer den politiska risken som låg, säger Hans Wikse.

Suget efter välfärdsbolag bland investerare på börsen är till och med gediget.

– Efterfrågan på Humanas aktier var mycket stort. Vi blev övertecknade, det vill säga att intresset var större än antalet tillgängliga aktier, säger Rasmus Nerman.

Det betyder kraftigt breddat ägande. I Humanas ägarled finns till exempel 20 000 privatpersoner, 700 anställda, 6 så kallade ankarinvesterare och flera andra institutioner; däribland AMF, Tredje AP-fonden och norska oljefonden. Attendo fick 30 000 nya ägare, däribland Swedbank, Ax:son Johnsons Nordstjernan och 1 000 anställda. Swedbank är också storägare i Capio.

Om börsen är rätt för välfärdsbolagen återstår att se. Det är stor skillnad för ett företag att växa med riskkapital mot att jaga marginaler på börsen.

– Ett riskkapitalbolag plockar hem sina pengar vid en försäljning och kan vänta länge på avkastning. Det blir kortsiktigare och mycket större fokus på löpande vinster på börsen, säger Per Strömberg.

– Men jag tror samtidigt att börsen är enda möjliga hemvisten. Ingen annan vill äga de här bolagen just nu.

Rasmus Nerman, som har styrt ett börsnoterat Humana bara någon vecka, ser fler fördelar än nackdelar med bolagets notering.

– Cirkeln sluts. Nu är det pensionskapital som äger oss. Börsen ställer krav på etik, kvalitet och öppenhet. Vi får bättre tillgång till kapital och vi bildar en liten bolagssektor på börsen med Capio, Attendo och några till, säger han.

– Och det är bolagsledningens ansvar att inte styra efter kvartalsresultat, att inte lova för mycket, utan i stället tänka långsiktigt.

Torbjörn Carlbom, Reporter

Läget för de tio största välfärdskoncernerna

https://www.dagenssamhalle.se/sites/default/files/misc/16_riskkapital.pdf

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News