Resultatbaserad SFI-peng är fel väg att gå

Replik. Fyra moderata kommunalråd välkomnar i en artikel i Dagens Samhälle den nya SFI-utredningen. Det är utmärkt.

Den av regeringen tillsatta SFI-utredningen ska bland annat:

￭ ta fram förslag till hur nyanlända med kort utbildning ska erbjudas individanpassad utbildning på heltid,

￭ undersöka om en utvidgning av den garanterade undervisningstiden (från nuvarande 15 timmar i veckan) kan påskynda genomströmningen för studerande på SFI:s A och B-kurser,

￭ utreda vilka andra kvalitetsaspekter som har betydelse för en snabbare progression, samt

￭ utifrån bristen på utbildade lärare föreslå insatser för att höja kompetensen hos de obehöriga lärare som undervisar i SFI.

Regeringen har redan infört ett system med utbildningsplikt med heltidsstudier för nyanlända med kort utbildning och Skolverket har tagit fram nya kursplaner för grundläggande vuxenutbildning som kan kombineras med SFI.

De moderata kommunalråden föreslår en nationell resultatbaserad SFI-peng i syfte att ge incitament för bättre resultat. Vid första anblick låter det som en god idé att den utbildningsanordnare (privat eller kommunal) som lyckas få den studerande godkänd snabbare får mer pengar.

Problemet är bara att vi nu har erfarenhet från just denna typ av resultatbaserade ersättningssystem inom många verksamhetsområden. Den styrningsfilosofi som kallas New Public Management har under tjugo års tid rullat in i svensk skattefinansierad välfärd på bred front. Ersättningssystem inom polisen, vården, omsorgen och skolan har konstruerats utifrån den goda ambitionen att styra på resultat.

Spåren förskräcker. Sådan ekonomistyrning har hittills inte lett till de resultat som man hoppas på. Kvalitet i utbildning är så komplext att man ytterst sällan kan fånga exakt vilka faktorer som har lett till ett lyckat resultat. Och därför är det svårt att konstruera ett resultatbaserat ersättningssystem.

Två problem som de moderata kommunalrådens modell stöter på är för det första att det skapas incitament att välja ut studerande (”cherry-picking”). Vi vet att förutsättningarna för att nå studieresultat i SFI (precis som i all annan utbildning) skiljer sig oerhört mycket åt mellan olika individer. Utbildningsbakgrunden och tillgången till ett rikt språk på modersmålet är avgörande för möjligheterna att nå utbildningens mål. Att skaffa sig ett bra urval av studerande är en snabbare och enklare väg till hög ersättning än att jobba med de tunga och långsiktiga insatser som leder till högre kvalitet i undervisningen och högre kunskaper. För det andra ökar risken för betygsinflation, vilket kan minska de verkliga kunskaperna i svenska. Lockelsen är stor att godkänna elever i ett system där man får ersättning baserat på slutförda kurser. Erfarenheterna från grund- och gymnasieskolan visar att marknadsstyrning bidrar till betygsinflation.

Det kommer att finnas både kommunala och privata utförare inom SFI också framöver. Det blir därför viktigt att stödja kommunerna i deras upphandlingar så att de kan säkra en bra kvalitet på SFI-undervisningen oavsett om den sker i egen regi eller hos en extern utbildningsanordnare. SFI-utredningens slutsatser och den nyligen startade Upphandlingsmyndigheten kommer att hjälpa kommunerna i detta arbete. De moderata kommunalrådens artikel visar tydligt att ett sådant stöd behövs – risken är annars stor att gå vilse i resultatbaserade ersättningsmodeller eller annat som styr åt ett annat håll än det avsedda.

Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S)