Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Regeringen missar målet för högre utbildning

Arbetsmarknadsperspektiv saknas och ekonomiska incitament plockas bort. Vi tvivlar inte på Helene Hellmark Knutssons goda ambitioner, men regeringen missar målet med förslaget till nytt kvalitetsutvärderingssystem för högre utbildning, menar Tobias Krantz, och Mikaela Almerud på Svenskt Näringsliv.

Publicerad: 20 januari 2016, 08:39

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Regeringens förslag flyttar fokus från resultat till process vilket kan ge negativa konsekvenser på lärosätena.

Foto: David Castor/Mangan2002/Mangan02/Wikimedia Commons


Ämnen i artikeln:

HögskolanKvalitetArbetsmarknadHögskolans kvalitet

Det pågår en intensiv debatt om regeringens förslag till nytt kvalitetssäkringssystem för den högre utbildningen i Dagens Samhälle. Enligt vår uppfattning har det föreslagna systemet flera allvarliga brister. Det har också på flera punkter utsatts för kritik av olika remissinstanser.

För det första saknas genomgående ett arbetsmarknadsperspektiv. Det blir enligt förslaget en fråga för Universitetskanslersämbetet (UKÄ) att lösa. Det ska enligt förslaget ske ”med utgångspunkt i bland annat regeringens bedömningar”. Det duger inte.

Bristande matchning på arbetsmarknaden är en av Sveriges största utmaningar, har bland andra statsminister Stefan Löfven påtalat. Vart femte rekryteringsförsök misslyckas. Regeringens signal om att arbetsmarknadens behov av kompetens ska tillgodoses måste vara tydlig. Det måste därför anges i det övergripande ramverket.

För det andra innebär förslaget att fokus flyttas från resultat till process vilket riskerar få negativa konsekvenser för kvalitetsarbetet på lärosätena. Det tidigare systemet med fokus på resultat har konstaterats haft en kvalitetsdrivande effekt. Det visar bland annat utvärderingar som riksdagens utbildningsutskott beställt.

För det tredje innebär förslaget att de ekonomiska incitamenten plockas bort. Risken för indraget examenstillstånd vid bristande kvalitet och det ekonomiska incitament som de kvalitetsbaserade extraresurserna under systemet 2011-2014 utgjorde, har även de konstaterats haft en kvalitetsdrivande effekt. I det föreslagna systemet finns varken piskor eller morötter varför det föreslagna kvalitetssystemet riskerar bli verkningslöst.

Den breda och mer heltäckande bild av kvaliteten på högre utbildning som regeringen utlovar ska uppnås genom att alla utbildningar ska granskas i det föreslagna systemet, genom lärosätenas egna kvalitetssäkringssystem, vilka UKÄ i sin tur granskar. Tidigare kvalitetsutvärderingar har visat att det finns stora skillnader såväl mellan som inom lärosäten, trots förekomsten av interna kvalitetssäkringssystem. Erfarenheter från både Norge och Finland pekar dessutom på att det är tveksamt om system som i huvudsak bygger på granskningar av lärosätenas interna kvalitetssäkringssystem är kvalitetsdrivande.

Utformningen av ett nytt kvalitetsutvärderingssystem och dess bidrag till kvalitetsförbättringar för högre utbildning har stor betydelse för näringslivet och dess framtida konkurrenskraft och därmed vår gemensamma välfärd. Sveriges roll som kunskapsnation är avhängig hur den kunskap som skapas i akademin kan omsättas på arbetsmarknaden.

Vi tvivlar inte på Helene Hellmark Knutssons goda ambitioner. Men retorik och praktik måste hänga ihop. Regeringen missar målet.

LÄS ÄVEN tidigare inlägg i denna debatt:

Så kvalitetssäkras högre utbildning, ministern!

Hellmark Knutsson: Vi stärker både kvaliteten och lärarna

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv, tidigare högskole- och forskningsminister

Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert på Svenskt Näringsliv

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News