Professor: Speciella kompetensen som gör att chefen sitter kvar

Vart femte år sedan 1995 har professor Rolf Solli vid Högskolan i Borås skickat enkäter till landets alla kommunchefer. Därför vet han att konflikter med den politiska ledningen är ett allt vanligare skäl till att cheferna får lämna sina jobb.

Bristande förståelse för varandras roller kan skapa friktion. Kommunchefen och kommunstyrelsens ordförande har ibland olika uppfattningar om vem som ska bestämma vad. Därför ändrades kommunallagen år 2018, så att det numera krävs en instruktion för kommundirektören. När denna tas fram är tanken att samspelet mellan chefen och den högst ansvarige politikern ska diskuteras.

– Det verkar inte hjälpa, säger Rolf Solli. 

Han jämför med äktenskap, som ingås i största samförstånd men ändå kan sluta i bittra skilsmässor.

– Hur ser man till att relationer alltid är goda och konstruktiva? Det är vad man förr kallade en tiotusenkronorsfråga, säger Rolf Solli.

Markaryd är den senaste i raden av kommuner där höga chefer slutat och därefter angripit kommunstyrelsens ordförande. Bengt Germundsson (KD) påstås styra och ställa med tjänstemännen, lägga sig i detaljfrågor och ha skaffat sig allt för stor makt.

Själv anser Bengt Germundsson att det handlar om att cheferna inte passat för uppdraget eller orsakat arbetsmiljöproblem och därför tvingats lämna sina jobb. Men han medger att hans två decennier som kommunstyrelsens ordförande kan ge ett maktövertag gentemot mindre erfarna tjänstemän.

– Ja, har man varit med länge kan man ju historien bakom vartenda stuprör. Och många kommunstyrelseordförande uppfattar sin roll som mycket exekutiv, säger Rolf Solli.

Han är på väg att slutföra ett forskningsprojekt kring kommundirektörer i de nordiska länderna och konstaterar att deras roller skiljer sig åt. 

– I Norge och Finland är kommunstyrelsens ordförande inte så operativ medan kommundirektörens roll är mycket exekutiv. I Sverige och Danmark är kommunstyrelsens ordförande starkare. 

Svenska kommunpolitikers mäktigare position uppstod enligt Rolf Solli för bortåt hundra år sedan, då barnavårdsnämnderna ålades att gripa in om barn for illa – en uppgift som socialnämnder formellt har än i dag. Även kommunalråd var i början väldigt verkställande. 

– Så småningom anställdes tjänstemän, men i kommunerna finns inte samma starka ämbetsmannaroll som i staten, säger Rolf Solli. 

När olösliga konflikter uppstår mellan kommunchefer och ledande politiker är det i princip alltid tjänstemännen som får gå. 

– Det sker inte hur lättvindigt som helst och alla konflikter slutar inte så. Men litar man inte på varandra så blir det ett jätteproblem. De här personerna träffas ju dagligen.

Rolf Solli tycker sig också se en allmän tendens i samhället att konflikter resulterar i att en part avlägsnas.  

– Det har blivit mer acceptabelt att reagera dramatiskt. Chefen får sluta medan organisationen får syndernas förlåtelse. Det ser vi ju även i näringslivet. 

Men att sätta fingret på varför det skär sig mellan kommunchefer och kommunstyrelseordförande är inte det lättaste. 

– Det rör sig sällan om något så konkret som brottslighet, till exempel förskingring. Ibland kan chefen ha tänjt för mycket på sitt mandat och på eget bevåg anlitat dyra konsulter, men oftast handlar det om att man helt enkelt inte kommer överens. 

Rolf Solli påpekar att det främst ankommer på cheferna att anpassa sig, om de vill ha jobbet kvar.  

– Om tjänstemän inte kan lyssna av och vet vad politikerna faktiskt vill så kan det bli problematiskt. Det kräver en speciell kompetens, som många också har. Det finns ju de som har varit kommunchefer i 25 år.

LÄS MER: Ny forskning: Politiseringen ger fler konflikter mellan kommunchef och politiker 

LÄS MER: Var fjärde toppchef har bytts ut efter valet 

LÄS MER: Hörbys kommuntopp efter bråken: ”Medborgarna väljer inte tjänstemän, de väljer politiker”