Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Politiska aktivister förenklar förortsbränderna

Den vanligaste frågan i samband med oroligheterna i Husby och på andra platser är hur tumultet ska förklaras. Varför uppstår den här typen av våldsamma händelser? Förklaringen är mer komplicerad än många politiska aktivister vill göra gällande.

Publicerad: 27 maj 2013, 11:53

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Utanförskap

När det gäller invandring i stort är standardförklaringen sedan många år att lägga skulden på strukturella faktorer som arbetslöshet, att ungdomar får för lite uppmärksamhet, diskriminering eller polisbrutalitet. Genom att placera förklaringen i majoritetssamhället blir det möjligt att befria de våldsamma ungdomarna från ansvar för sina handlingar. Men det är nog mer komplicerat än så.

Det finns i dag också andra strukturer än majoritetssamhällets som utsätter unga svenskar med utländsk bakgrund för svårigheter att hantera sin livssituation. Jag talar här om baksidan av det mångkulturella samhället: Den etniska segregationen. Framväxten av etniskt segregerade områden är en konsekvens av den generösa invandringspolitik som präglat Sverige de senaste decennierna. Människor som kommit till landet har sökt sig till kulturellt och religiöst likasinnade för att hitta social förankring och trygghet på en främmande plats. Många har haft vänner och släktingar i Stockholm, Göteborg och Malmö där de funnit möjligheter att leva utan att behöva genomgå stora och omvälvande kulturella förändringar.

Barnen som är födda och uppväxta i de segregerade områdena erbjuds sämre möjligheter att etablera sig i Sverige än infödda svenska barn. Ungdomarna på de här platserna har merparten av sitt umgänge inom ramen för föräldrarnas etniska grupp. De går i skolor där flertalet av eleverna är andra barn med utländsk bakgrund. Konsekvensen är att andra generationens invandrare lär sig en bristfällig svenska som blir en klassmarkör med etniska förtecken. Det har också konsekvenser för ungdomarnas möjligheter att tillägna sig kunskap i skolan och i förlängningen för deras möjligheter att klara av högre utbildning. Om de blir antagna till en sådan.

Ungdomar exponeras också för konfliktfyllda normsystem som förhindrar deras möjligheter att integreras. Föräldrar och andra i den större etniska och religiösa gruppen vill att barnen införlivar normer som är oförenliga med vad ungdomarna behöver för att kunna skapa sig ett självständigt liv i Sverige. Många föräldrar lever kvar i ett kollektivistiskt tänkande där de försöker förhindra att barnen genomgår den individualiseringsprocess som är nödvändig för att man ska kunna bryta sig loss från kollektivets inflytande och kontroll. De kollektivistiska normerna hindrar också många ungdomar i förorterna från att etablera vänskaps- och kärleksrelationer med infödda svenskar. På sikt är detta ett integrationsproblem eftersom sådana relationer bidrar till att binda ihop människor över etniska och religiösa gränser.

Generationskonflikten skapar känslomässiga problem hos ungdomarna som varken känner sig hemma i föräldrarnas värld eller i det svenska samhället. Det är tänkbart att den här typen av normkonflikter upplevs som så pressande av vissa ungdomar att de hanterar dem genom våldsamma protester istället för att bearbeta dem i andra former. Vissa forskare hävdar att den här generationskonflikten bidrar till att en del unga muslimer söker sig till islamistiska grupper. Fanatisk religiositet ger tydliga normer och riktning i livet.

Ungdomar i etniskt segregerade områden har alltså att hantera sociala strukturer som också handlar om den etniska och kulturella miljö de växt upp och socialiserats i. Att reducera förklaringen av problem i förorterna till strukturella faktorer i majoritetssamhället är missvisande. Budskapet verkar dock ha repeterats så ofta i offentligheten att det blivit en seglivad myt som i sig skapar integrationsproblem när många tror på den. Förklaringen till oroligheterna i Husby och på andra platser är alltså mer komplicerad än många politiska aktivister vill göra gällande.

Aje Carlbom, docent i socialantropologi, Malmö Högskola

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Utanförskap

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News