Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

”Politiker kan inte bara tänka på nästa val”

Publicerad: 4 mars 2022, 08:36

”Som politiker kan man inte bara tänka på nästa val”, säger Isak Utsi (S)kommunstyrelsens ordförande i Arjeplog.

Foto: Martin Stråmo

I folkomröstningen i Arjeplog röstade en majoritet för att kommunen skulle behålla sitt gymnasium. Ändå togs beslutet att lägga ner det.


Ämnen i artikeln:

FolkomröstningSkolorganisation

Hornavanskolan, gymnasiet i Arjeplog, är bland de dyraste i landet att driva. På senare tid har kostnaden legat långt över de förväntade kostnaderna som räknas fram i utjämningssystemet.

Kommunstyrelsens ordförande Isak Utsi (S) pekar på att överkostnaden de senaste tio åren totalt legat på cirka 75 miljoner kronor. En enorm summa i en kommun med 2 700 invånare. Så diskussionen om att lägga ner skolan har pågått i åratal. 

Lagom till att Isak Utsi tillträdde sin post hösten 2020 var frågan mogen för beslut. Ett år senare hölls en folkomröstning. 57,2 procent röstade för att behålla Hornavanskolan. 38,2 procent valde det alternativ som innebär en avveckling, fjärrundervisning och samarbete med grannkommunen Arvidsjaur. 

Men valdeltagandet var endast 42,4 procent och politikerna har nu beslutat att det inte ska ske något nytt intag till gymnasieskolan i höst. De som redan studerar där ska får gå klart – sedan är det slut.

– Valdeltagandet var lägre än jag hade väntat mig och resultatet var också ovanligt jämnt, säger Isak Utsi.

Han pekar på de stora kostnaderna för gymnasiet och att elevunderlaget är minst sagt sviktande. 

– Det handlade om så mycket pengar och så få elever. Och en folkomröstning skapar inga nya pengar, konstaterar han.

Han betonar att totalt sett bara en fjärdedel av de röstberättigade röstade för att behålla skolan.

Att lägga ner en skola är bland de tuffaste beslut en kommunpolitiker kan ta, inte minst om man går emot en folkomröstning. Kan det straffa sig i nästa val?

– Som politiker kan man inte bara tänka på nästa val. Man måste också gå på vad som känns rätt i magen och vad som är långsiktigt klokt att göra.

Med facit i hand: Var det rätt att hålla en folkomröstning?
– Det är för tidigt att utvärdera det. Det är klart att det fanns de som brann starkt för att ha kvar skolan i den nuvarande formen och att deras syn på delaktighet kan ha förändrats. Å andra sidan kan vi vila i att en folkomröstning är ett av de verktyg som finns och att vi redan i förväg sa att den bara skulle vara en pusselbit bland andra när vi beslutade.

LÄS MER: Allt fler folkomröstningar - men forskare varnar: ”Politikerna bör oftare säga nej”

LÄS MER: Här är samtliga folkomröstningar sedan valet

 

Johan Delby

Reporter

jd@dagenssamhalle.se

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev