Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Polisens expert: ”Anmäl alltid hot och våld”

Publicerad: 3 november 2021, 12:42

”Jag tror att mörkertalet är stort för de här brotten”‚ säger Daniel Godman, Polismyndighetens samordnare på området demokrati- och hatbrott.

Foto: Lars Hedelin

Få politiker som utsatts för hot, våld och trakasserier gör en polisanmälan. Det visar en färsk Brå-rapport. ”Oroväckande – man ska alltid anmäla”, säger polisens nationella samordnare mot demokrati- och hatbrott.


Ämnen i artikeln:

PolisenBrottBrottsstatistikDomstolHot

I förra veckan kom Brottsförebyggande rådets rapport som visar att 26 procent av de förtroendevalda inom riksdagen, kommuner och regioner i fjol utsattes för hot, våld eller trakasserier på grund av sina uppdrag.

Det är en minskning från 2018, då andelen var 33 procent. Utsattheten är vanligen större under ett valår.

En siffra som sticker ut är att endast 16 procent av dem som i undersökningen uppger att de utsatts för hot, våld eller trakasserier har gjort en polisanmälan. Den är den lägsta noteringen sedan Brå började med sina mätningar.

Siffran bekymrar Daniel Godman, Polismyndighetens samordnare på området demokrati- och hatbrott.

– Vår uppmaning är att man alltid ska anmäla. Sedan är det upp till rättsväsendet att avgöra om det som skett är brottsligt eller inte. Jag tror att mörkertalet är stort för de här brotten.

Vid 27 procent av de händelser som inte polisanmäldes angav den förtroendevalda att det berodde på att man inte trodde att det skulle leda till något. I 23 procent av fallen angavs att man betraktade händelsen som en småsak/bagatell eller såg det som hänt som en del av uppdraget.

– Vi behöver fortsätta att kommunicera till de förtroendevalda att det här handlar om en brottslighet som vi tar på stort allvar. Jag tycker även att det är oroväckande att politiker bagatelliserar den här typen av händelser, säger Daniel Godman.

LÄS MER: Systemhotande brottslighet växande problem. 

Han poängterar att det numera inom tre polisregioner finns särskilda grupper som är specialiserade på demokrati- och hatbrott: Stockholm, Väst och Syd. I de regioner som inte har en sådan finns särskilda utredare för brottstypen.

– Jag tror definitivt att kvalitén och effektiviteten i utredningsförfarandet blir bättre med speciellt utbildade resurser som arbetar heltid med dessa brott. Det kan i sin tur göra att fler ärendet går till åtal, säger Daniel Godman.

Det saknas officiell statistik över antalet anmälda brott som handlar om hot, våld eller trakasserier mot förtroendevalda. Förseelserna har ingen egen brottskod. 

I fjol infördes en ny bestämmelse i brottsbalken som innebär att det är en grund för skärpt straff om ett brott riktar sig mot någon i dennes roll som förtroendevald. Men enligt Anna Gavell Frenzel, utredare på Brå, finns inte heller någon statistik över den typen av domar. 

Även Anna Gavell Frenzel har en uppmaning till de förtroendevalda som blivit utsatta för hot, hat eller trakasserier:

– För att deras polisanmälan ska komma till de utredningsgrupper som arbetar specifikt med demokratibrott är det jätteviktigt att de själva uppger att de tror att det som hände berodde på deras politiska uppdrag.

LÄS MER: Brå: Var fjärde politiker utsatt – färre än vanligt. 

 

Johan Delby

Reporter

jd@dagenssamhalle.se

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev