Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Polarisering främst inom kommuner – ”tydligare mönster än vi trott”

Publicerad: 28 juli 2021, 11:45

I Sverige är polariseringen tydligare inom kommuner än mellan glesbygd och storstäder, visar ny rapport av bland andra statsvetaren Richard Öhrvall.

Foto: Arkiv/Fredrik Eriksson

Sverige har inte samma polarisering mellan stad och land som Storbritannien och USA – skillnaderna finns snarare mellan tätort och landsbygd i en och samma kommun. Det visar en ny studie från Linköpings universitet.


Ämnen i artikeln:

GlesbygdForskning

Mot bakgrund av att man i andra delar av världen sett antietablissemangspartier på landsbygden resa sig mot storstädernas eliter, ville forskarna vid Centrum för kommunstrategiska studier undersöka om liknande mönster går att skönja i Sverige.

–Det vi fick fram förvånande oss, säger en av rapportens författare, statsvetaren Richard Öhrvall. 

Definitionen av ”landsbygd” är knepig. Därför bestämde sig forskarna för att låta kategorin endast innefatta de 60 kommuner som myndigheten Tillväxtanalys benämner som ”avlägsna” och ”mycket avlägsna” – kommuner där hälften av befolkningen har minst 45 minuters bilväg till en tätort med över 50 000 invånare. 

När invånarna i dessa landsbygdskommuner sedan jämfördes med invånare i 29 kommuner som ingår i kategorin ”storstad” visade det sig att skillnaderna var väldigt små: tilliten till andra medmänniskor är ungefär densamma och i bägge grupperna finns ett likvärdigt förtroende för centrala institutioner som grundskolan, sjukvården och polisen. 

Forskarna har använt sig av svaren från SOM-undersökningarna vid Göteborgs universitet, där man genom åren också ställt frågan hur nöjda medborgarna är med det sätt på vilket demokratin fungerar. 

Ända sedan 1990-talet har storstadsbor varit nöjdare än glesbygdsbor - så här finns en skillnad. Gapet mellan gruppernas nöjdhet ökade något i 2019 års mätning, men sett till de senaste årtiondena syns ingen ökad skillnad mellan stad och land.

– Det går inte att utesluta att ett parti som envetet och strategiskt arbetar med att väcka landsbygdens animositet gentemot storstäder skulle kunna mobilisera väljare. Å andra sidan kan sådana budskap avskräcka väljare i storstäderna, där de potentiella rösterna är så många fler, säger Richard Öhrvall. 

LÄS MER: SD rycker fram i det glesa Sverige 

Medborgarna har i SOM-undersökningarna också fått svara på vilket förtroende de har för svenska politiker. Totalt sett har förtroendet minskat en del på senare år (men det är fortfarande högre än det var i slutet av 1990-talet). I 2019 års mätning hade 37 procent i storstadsområden mycket eller ganska stort förtroende för politikerna, jämfört med 28 procent på landsbygden. Så även här finns en skillnad.

– Men skillnaden är faktiskt något mindre nu än för tio år sedan, säger Richard Öhrvall.

Det enda område där forskarna kunde skönja tecken på en ökad polarisering mellan stad och land är synen på tryckta medier: under de senaste två åren har förtroendet stigit i storstadskommuner och sjunkit i landsbygdskommuner.

– Men det är klokt att avvakta ytterligare undersökningsomgångar innan alltför långtgående slutsatser kan dras.

Och det går inte att dra alla medier över en kam: förtroendet för radio och tv är inte bara högre generellt, där finns inte heller några tydliga skillnader mellan storstad och glesbygd.

Hur ser det då ut på vänster-höger-skalan? Inte heller där finns några nämnvärda skillnader mellan stad och land. Snarare har de små skillnader som finns minskat på senare år.

Så forskarnas slutsats är glasklar:

– I länder som Storbritannien, Frankrike och USA har ett växande missnöje på landsbygden bidragit till framväxten av antietablissemangspartier, men en sådan tydlig utveckling ser vi inte i Sverige.

Vad kan det bero på?

– Svårt att säga, men vårt välfärdssystem med en stor ekonomisk omfördelning mellan kommuner kan ha spelat in.

Forskarna fann alltså inte något stöd för att Sverigedemokraternas framväxt främst skulle bero på en stad-land-polarisering. Men man fann något annat: att det finns en polarisering inom kommunerna, mellan dem som bor i tätorterna och dem som bor i övriga delar av kommunen. 

LÄS MER: Därför blev SD störst i Eskilstunas utkanter 

Med hjälp av SCB:s medborgarundersökningar - som enskilda kommuner frivilligt valt att delta i - kunde man analysera svaren från 113 000 individer i 241 kommuner under perioden 2015-2019. Och man kunde dra slutsatsen att invånare utanför centralorterna ”i något mindre utsträckning” upplever att politiker lyssnar på deras synpunkter eller arbetar för kommunens bästa. De upplever också att de i mindre utsträckning har möjlighet att påverka beslut.

– Vi hade misstänkt att det fanns ett större missnöje utanför centralorterna, men mönstret var tydligare än vi hade trott. 

De flesta kommuner anstränger sig för att stötta alla kommundelar, ändå detta missnöje. Varför?
– Vi vet att det skett en ”lokal centralisering” på många håll, att skolor, äldreboenden, bibliotek och vårdcentraler försvunnit i kommunernas periferier. Sådant tär på samhörigheten. 

Rapporten ”Centrum mot periferi?” är den första i forskningsprojektet ”Ett polariserat samhälle?”. Framöver ska forskarna bland annat djupstudera förklaringarna bakom SD:s framväxt. 

År 2019 genomförde Dagens Samhälle en granskning som visade att SD i flertalet kommuner fick starkast stöd i kommunernas mest glesbefolkade valdistrikt.

Påhl Ruin

redaktion@dagenssamhalle.se

Ämnen i artikeln:

GlesbygdForskning

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News