Orimligt kostnadsintervall för höghastighetstågen

Efter ännu en vinter med försenade tåg och missnöjda resenärer är det hög tid att fundera på hur vi vill att framtidens järnväg ska se ut.

Alliansen tog över 2006 efter många år av socialdemokratiska regeringar som låtit bli att anslå tillräckligt med pengar till järnvägsunderhåll.

Under sin tid vid makten dubblerade alliansregeringen anslagen, men standarden på järnvägen är fortfarande för dålig.

Behovet av ökat underhåll och förstärkning av vår befintliga järnväg måste därför vägas in när vi diskuterar byggandet av en eventuell höghastighetsjärnväg.

Sverigeförhandlingen är i full gång. Grundtanken med förhandlingen är att staten ska bygga nya stambanor för höghastighetståg i utbyte mot att kommunerna längs med sträckan bygger 100 000 nya bostäder samt bidrar med medfinansiering.

Projektet kom till på initiativ av alliansregeringen och har nu tagits över av den nuvarande rödgröna regeringen. Det finns många nyttor med höghastighetståg som knyter ihop våra tre storstadsregioner.

För Moderaterna är en ansvarsfull finansiering av projektet avgörande och vi har självklart noterat de kraftigt stigande kostnadsberäkningarna från 110-170 miljarder till 190-320 miljarder.

Att möjliggöra för ökat järnvägsresande är en framtidsinvestering för våra barn och barnbarn.

Vi vet inte hur människor kommer att transportera sig i framtiden men under överskådlig tid kommer järnvägen att vara ett efterfrågat transportmedel för både gods och människor. Sverige behöver en fungerande järnväg idag och framöver.

Det behövs en upprustning av vår befintliga järnväg. Mycket pekar på att anslagen till järnvägsunderhållet inte kommer spåren till del och att kapaciteten på järnvägen kommer att försämras.

Avgörande för Moderaterna är att höghastighetstågen inte får bli en gökunge som tränger ut andra nödvändiga infrastruktursatsningar och upprustning av det befintliga järnvägsnätet.

Trafikverket bedömer att det krävs nästan 200 miljarder i ökat underhåll under de kommande tolv åren för att kompensera för det tidigare eftersatta underhållet.

I dag ser vi dessutom hur den regionala pendlingen, i och runt våra storstäder, kräver ökade infrastrukturinvesteringar i mer stadsnära spårtrafik.

Moderaterna kommer alltid att hålla hårt i skattebetalarnas pengar. Samhällsekonomiska kalkyler ska vägas in när vi beslutar om stora infrastrukturinvesteringar.

Kostnadsökningarna på grund av höghastighetstågen måste därför vägas mot nyttan.

Sverigeförhandlingens förslag att lånefinansiera hela projektet binder upp staten med räntekostnader som dagens unga kommer att bli tvungna att betala av.

Ska höghastighetsbanan byggas måste det göras med en finansieringsmodell som inte tränger ut andra satsningar.

Till skillnad från Miljöpartiet är Moderaterna inte beredda att sätta spaden i marken till vilket slutpris som helst.

Politiken får inte stirra sig blind på en lösning. Sverige har mest järnväg per person i hela EU och den är i behov av upprustning.

Vi måste därför göra smarta investeringar och se till att få ut så mycket järnväg för pengarna som bara är möjligt.

Därför välkomnar vi att Trafikverket utreder andra alternativa investeringar vid sidan av höghastighetstågen - ett eventuellt investeringsbeslut på flera hundra miljarder måste vara väl underbyggt.

Höghastighetstågen har stor potential, men kostnaderna har radikalt ökat och det uppskattade kostnadsintervallet är orimligt stort med betydande osäkerheter.

Vi måste så snart som möjligt få fram en tydligare prislapp liksom Trafikverkets bedömning av möjliga kostnadsbesparingar och alternativa investeringar.

Höghastighetstågen har i sig inget egenvärde utan vi måste hitta det mest effektiva och smarta sättet att knyta ihop Sverige. Resenärerna ska kunna lita på tågen.

Jessica Rosencrantz, trafikpolitisk talesperson (M)