Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Öppna upp om cyberhoten!

Nyhetsrapporteringen och myndigheters information om cyberhot präglas av alternativa fakta och olika egenintressen. Det är dags att bli mer källkritiska, inte minst inför nästa års riksdagsval!

Publicerad: 7 juni 2017, 12:27

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Rubriker om cyberhot drar läsare men media måste, enligt debattören, bli bättre på att granska källorna.


Ämnen i artikeln:

MedierIt-säkerhetMyndigheter

I dagarna skrev SvD att Försvarets radioanstalt (FRA) har avslöjat Kina som stormakten bakom Cloud Hopper, APT10, en cyberattack som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) larmade om för ett par månader sedan.

I artikeln är FRA källa till sina egna prestationer, det vill säga avslöjandet av att en statsmakt ligger bakom attacken, utan att delge några sakuppgifter. Och inga andra källor. Attacken beskrivs som en omfattande IT-attack mot Sverige. Det påminner tyvärr mer om PR och marknadsföring än journalistik.

Konsultföretaget PwC och vapentillverkaren BAE systems har publicerat en rapport om Cloud Hopper. Kina nämns drygt 50 gånger, samt att landets cyberengagemang går långt tillbaka i tiden. Varken i företagens rapport eller i senare nyhetsrapportering har det funnits någon information om drabbade i Sverige, även om Jönköpings-Posten har rapporterat om en pågående utredning i Jönköpings kommun som kanske handlar om det.

Men problemet handlar givetvis inte bara journalistik. Det handlar också om myndigheternas och företagens ovilja eller oförmåga att delge fakta av kvalitet, att nyhetsrapporteringen istället präglas av hemlighetsmakeri, spekulativa budskap och marknadsföring.

Jag har frågat 40 större myndigheter om MSB:s cyberlarm Cloud Hopper innehöll några nyheter. En handfull myndigheter uppgav att det fanns delar som de inte redan kände till. I övrigt inget nytt. Hotet var känt. Av säkerhetsskäl säger flertalet inte mer än så.

I andra sammanhang skulle det här väcka frågan om avsikter. Källorna, MSB och FRA, tillför ingen information i sakfrågan, men vill gärna larma om cyberhot och berätta om sin egen kompetens och betydelse.

Nyhetsrapporteringen om Cloud Hopper är inte unik på något sätt. Ett annat exempel är DN:s rapportering om massiva fejknyheter om Emmanuel Macron i det franska presidentvalet. Det byggde på en engelsk forskningsartikel som i själva verket framhöll att källorna i sociala medier i det franska presidentvalet var mer trovärdiga än i det amerikanska.

DN:s rapportering byggde på en översättning av en engelsk nyhetsartikel utan att DN själva granskade källorna. Efter kritik redigerade DN artikeln i ett par omgångar, men fortfarande med samma vinkel. Andra medier tog det omvända perspektivet (SVT).

Dessa är som sagt bara exempel. Spekulativa nyhetsartiklar om säkerhetsrisker publiceras så gott som varje dag. Nyhetsvärdet av terror- och it-attentat är högt. Samhällets väl och ve står på spel, samhällsviktiga funktioner och demokrati. Nyhetsrapporteringen kan motiveras med att allmänheten måste få veta och vara medveten om hot och risker.

Problemet är att källorna är ensidiga och granskningen uteblir. Myndigheternas information är spekulativ och fragmentarisk, snarare än saklig och systematisk. Resultatet är ökad osäkerhet, inte medvetenhet. Det främjar tvivel, likgiltighet och undergräver samhällets förmåga till information och kommunikation när det faktiskt händer något allvarligt.

Budskapet är ofta detsamma. Ett nytt allvarligt hot har dykt upp, men av säkerhetsskäl kan inget mer konkret sägas än så. Säkerheten blir dock bättre med mer resurser och större mandat till säkerhetsmyndigheter. Kritisk granskning uteblir, av källornas intressen och uppgifter, av myndigheternas effektivitet och resurser

Som första land i världen publicerade Storbritannien detta år officiell statistik om cybersäkerhet och säkerhetsincidenter. I Sverige och andra länder förlitar vi oss fortfarande på ”alternativa fakta” på området. Det är hög tid för även svenska politiker, beslutsfattare och journalister att ställa högre kvalitetskrav på källor och underlag. Inte minst inför nästa riksdagsval om drygt ett år.

Tom Andersson, medlem i DFRI och dataskydd.net

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News