Olika villkor för privata och offentliga vårdcentraler

Att många landstingsdrivna vårdcentraler inte får ihop budgeten visade Vårdföretagarna redan i en kartläggning för 2011–2015.

Problemen har inte minskat sedan dess, tvärtom.

En ny granskning visar att landstingsdriven primärvård gick med underskott i 19 av 21 landsting år 2016. I några fall är underskotten små. Men i åtta landsting och regioner - Gotland, Jämtland Härjedalen, Kalmar, Norrbotten, Skåne, Västernorrland, Västerbotten och Örebro - är underskotten så stora som 4 - 10,5 procent. I relation till budget är problemen störst i Jämtland Härjedalen.

För det första tyder underskotten på att primärvården är underfinansierad. För det andra visar resultaten att privat- och landstingsdrivna vårdcentraler inte verkar på samma villkor. Det riskerar att drabba patienterna. Landstingens hantering av primärvården rimmar illa med ambitionen om att stärka den nära vården.

Så här kan det inte fortsätta. Regeringen bör skärpa Lagen om valfrihetssystem (LOV), i syfte att säkra lika behandling av privat och offentligt driven verksamhet. Politikerna i landstingen borde värna primärvården genom tre förändringar:

1. Indexera vårdvalsersättningen. Årlig uppräkning av ersättningen är den enskilt viktigaste för att alla vårdcentraler ska kunna driva en långsiktigt hållbar verksamhet. 2017 var SKL:s vårdprisindex 2,4 procent. Så mycket behöver landstingen alltså höja ersättningen för att vårdcentralerna inte ska få mindre resurser över tid när priser ökar.

2. Dialog med vårdgivarna om uppdrag och ersättning. I en välfungerande primärvård hänger uppdrag och ersättning ihop. Underskotten visar på obalans. Landstingen måste på allvar föra diskussioner med vårdgivarna om uppdrag och ersättning.

3. Efterhandsreglera ersättningen till privata vårdgivare. De stora underskotten snedvrider villkoren i vårdvalet. För att leva upp till kraven på lika villkor, oavsett regi, bör landstingen i efterhand reglera ersättningen till de privata vårdcentralerna när den egna verksamheten går med förlust.

Region Norrbotten har tidigare efterhandsreglerat ersättningen, men avskaffade sina regler i december 2017 trots större underskott än någonsin. Som argument använder de en dom där förvaltningsrätten i Härnösand i ett ärende rörande landstinget Västernorrland menade att landstingsdrivna vårdcentraler inte är leverantörer i vårdvalet. Det synsättet öppnar upp för landstingen att särbehandla den egna verksamheten. Det är därför olyckligt att Kammarrätten inte prövade ärendet som har principiell betydelse. Vi konstaterar att Region Norrbotten har dragit alldeles för stora växlar på en dom i lägsta instans, som inte ska påverka praxis.

Det är landstingens ansvar att säkra att vårdcentraler, i både offentlig och privat regi, har lika och tillräckliga resurser för att klara sitt uppdrag. Det är förutsättning för att den nära vården ska kunna utvecklas.

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef Vårdföretagarna

Karin Liljeblad, näringspolitisk expert Vårdföretagarna