Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Olaglig graffiti stoppas lättare utan nolltolerans

Fastighetsägarna är rädda för att klottret ökar om Stockholms stad tar bort sin nolltolerans mot graffiti. Men ett avskaffande av klotterpolicyn skulle inte alls innebära att det blev lagligt att måla överallt, skriver journalisten Kolbjörn Guwallius i en replik.

Publicerad: 27 oktober 2014, 13:06

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Tjänstemän bör inte få avgöra vad som är konst.


Ämnen i artikeln:

KulturpolitikFastigheter

REPLIK. Per Forsling och Anders Carlsson uttrycker i Dagens Samhälle (24/10) oro över vad slopandet av nolltoleransen mot graffiti i Stockholms stad kommer att leda till.

Skribenterna representerar fastighetsägare och menar att de inte vill avgöra vad som är snyggt och inte, vilket är bra. Men det är just en sådan godtycklig smakdomstol som de facto har existerat på tjänstemannanivå under klotterpolicyn, som är det dokument som nolltoleransen bygger på och som i praktiken har omöjliggjort graffitiutövande i dess lagliga form i Stockholm.

Stockholms stads klotterpolicy bygger på antaganden som inte är empiriskt bevisade. Graffitimålande kopplas ihop med skolk, missbruk och kriminalitet. En heterogen ungdomskultur svartmålas därmed kategoriskt. Policyn innehåller också en hårt kritiserad gummiparagraf som av tjänstemän har använts för att stoppa utställningar, evenemang, utbildningar med mera som har minsta koppling till sprejfärg eller graffitiestetik. Den har därför kritiserats för att försvåra det grundlagsskyddade konstnärliga utövandet (och här avses fortfarande endast laglig graffiti).

Idén till nolltoleransen kommer ursprungligen från Storstockholms Lokaltrafik, som i sin jakt på klottrare har anlitat vaktbolag som bryter mot lagar och regler och har ställt rättssamhället på ända, vilket jag avslöjar i min bok Grip till varje pris. Den aktuella gruppen ungdomar ses närmast som laglösa. Politiken har tillåtits urarta i olagligheter långt värre än klotter, som fotoregistrering av unga och otillåtna bevakningsmetoder med civilklädda och gömda väktare.

Ett avskaffande av klotterpolicyn i Stockholm skulle på inget sätt innebära att det blev lagligt att måla överallt: olaglig graffiti är redan – olagligt. Den nya majoriteten i stadshuset har däremot inför valet uttryckt en vilja att bland annat etablera särskilt avsedda så kallade lagliga graffitiväggar på ett antal platser, något som blir allt vanligare i svenska städer och är vanligt även i resten av världen.

Såväl ur ett nationellt som ett internationellt perspektiv är detta normen och ofta lika okontroversiellt som skejtparker, ett uttryck för en annan modern ungdomskultur som ligger steget före graffiti när det gäller att nå acceptans i samhället.

Idag ses skejt som en fritidsaktivitet bland andra och utövarna bestraffas inte som kollektiv om någon till exempel skejtar på olämpliga ställen. Men om alla graffitiintresserade i Stockholm ska behöva vänta på lagliga väggar tills ingen längre målar olagligt så kommer de att få vänta för evigt. Det finns ingen forskning som visar att lagliga väggar skulle vare sig öka eller minska det olagliga målandet. Väggarna bör därför främst ses som ett sätt att ge unga möjlighet att utöva sitt fritidsintresse snarare än som en brottspreventiv åtgärd.

Vi som inte målar får samtidigt möjlighet att vara konstpublik: stockholmare har aldrig i sin egen stad sett vad avancerad graffiti, sådan som kan målas på lagliga väggar, kan tillföra stadsmiljön. Det är skillnad på en tag som gjorts på några sekunder och en avancerad målning som har tagit en hel dag att färdigställa.

Med en rimlig tillgång till lagliga väggar blir det också lättare att kräva krafttag mot olagligt målande, eftersom utövarnas argument att det inte finns någonstans att måla lagligt faller.

Kolbjörn Guwallius, författare och journalist

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

KulturpolitikFastigheter

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev