Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

lördag08.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Demokrati

Nyvalet kan bli demokratins pånyttfödelse

Ett extraval är ett misslyckande, främst för regeringen och statsministern som inte förmått navigera i ett förändrat politiskt landskap. Och grunden till misslyckandet lades redan efter valet 2010. Men samtidigt skapar det nu uppkomna läget möjligheter för en pånyttfödd demokrati.

Publicerad: 4 december 2014, 10:25

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Grunden till den situation som nu råder lades redan vid förra valet.

Foto: Tomas Oneborg/TT


Det senaste året har något hänt i svensk politik. Gränser har blivit tydligare. Avsomnade ideologier ruskar på sig och vaknar. Funderingar över vilket samhälle, eller vilken stat, vi ska ha är åter på dagordningen.

Just nu är allt fokus inriktat på den enskilda detalj som utlyste beslutet om ett extra val. När alliansens budgetmotion fick flest röster i riksdagen gick en stöt genom den politiska världen. Men försöker man lyfta blicken ser man andra, mer långsiktiga tendenser som är viktigare att analysera än en omröstning i riksdagen.

Det började egentligen redan med Håkan Juholt. Sedan Mona Sahlin avsatts gick socialdemokraterna på det konfrontatoriska spåret. Borta var den pragmatiska mittensocialdemokratin. Partiets vänsterfalang fick avgörande inflytande över den utåtriktade retoriken, även om det inte syntes i praktisk politik.

De hårda orden mot företagande inom välfärdssektorn, mot skattesänkningar och mot arbetslinjen definierade denna nya socialdemokrati. Och ordvalet var medvetet valt för att slå mot Allianspartiernas kärna och viktigaste politikområden. Denna demagogi har inte bara definierat Socialdemokraterna. Även deras stödpartier har påverkats. Men här har såväl ord som partiernas konkreta politik blivit betydligt mer socialistisk. Det är den starka staten och de goda politikerna som i högre grad ska styra samhällets alla sektorer.

Efter valet konkretiserades denna vänstervåg i den budgetproposition som nu fallit. Vänsterdemagogin blev praktisk politik. Valfriheten skulle inskränkas. Skatterna höjas. Bidragssektorn ökas.

Men dessa år av hård retorik och tuff demagogi från vänster har också påverkat oss på den andra sidan. Som folkpartist har jag haft svårt att förstå hur man som ledande politiker kan använda statistik så medvetet felaktigt som Socialdemokraterna gjort. Samtidigt som fattigdomen minskat, valfriheten ökat, välfärdens resurser aldrig varit större, skattesänkningarna skapat jobb och Sverige gått förhållandevis oskadat genom den värsta lågkonjunkturen världen skådat i modern tid, har våra motståndare fått det att låta som om det motsatta var fakta.

Den som inte ser dessa sista fyra år av ökade spänningar och medvetet grävda diken mellan Socialdemokraterna och alliansens partier, tappar även perspektivet kring uppmarschen mot extravalet. Det var inte i den slutliga omröstningen i riksdagen som regeringens misslyckande definierades. Det var i beslutet efter valet 2010 om att gräva djupare diken mot Alliansen som den svaga rödgröna regeringen grundlade sin förlust.

Ett extraval är ett misslyckande, främst för regeringen och statsministern som inte förmått navigera i ett förändrat politiskt landskap. Men samtidigt skapar den uppkomna situationen möjligheter för en pånyttfödd demokrati.

Svensk politik har de senaste decennierna karaktäriserats av ett pragmatiskt administrerande av en självskriven välfärd. De nya Moderaternas förändring är det tydligaste exemplet på detta. Men i och med den rödgröna regeringens budgetproposition återskapades ett antal faktiska skillnader i svensk politik.

Det handlar om motsatsförhållanden mellan synen på den starka staten, eller det starka samhället. Under detta paraply kan man inordna synen på skatter, på valfrihet, på arbetsmarknaden, på ägandet, på näringslivet, på civilsamhället, på jämställdheten och på miljön och så vidare. Ska politikerna bestämma mer över oss alla i vardagen, eller ska de nöja sig med att skapa ramar för samhällets aktörer?

Det som fick regeringen att falla var ett partis syn på invandring. Men det som kommer att få konsekvenser för politiken inför och efter extravalet kommer sannolikt att vara helt andra politiska konflikter. Det är positivt för demokratin.

Staffan Werme, fd kommunalråd och kso i Örebro, partistyrelseledamot i Folkpartiet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev