Demokrati
Nya regler för underhåll slår mot kvinnor och barn
Vi är oroliga för att regeringens nya regler för underhållsstödet missgynnar barnen och förvärrar situationen för redan utsatta kvinnor. Den oron delas av flera av landets kvinnojourer, men socialförsäkringsminister Annika Strandhäll har valt att ignorera den, skriver Tina Ghasemi & Lotta Finstorp, riksdagsledamöter (M).
Publicerad: 1 februari 2017, 04:45
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Om de nya reglerna får den effekt som vi är oroliga för kan Annika Strandhäll inte säga att hon inte kände till riskerna, skriver moderater. Foto: Jessica Gow, TT / Colourbox
En separation mellan föräldrar är ofta uppslitande. Varje år är cirka 50 000 barn med om det. För de föräldrar som tar huvudansvaret för barnet efter separationen handlar oron ofta om att få ekonomin att gå ihop. Här spelar underhållsstödet, som ska se till att den frånvarande föräldern tar sitt ekonomiska ansvar gentemot barnet, en viktig roll.
Vid en separation regleras barnens rätt till underhåll av två regelverk. Det ena rör underhållsbidraget, som föräldrarna kommer överens om själva. Det andra rör underhållsstödet, som betalas ut av Försäkringskassan. Många föräldrar har valt underhållsstödet, då reglerna om underhållsbidrag är relativt komplicerade. För föräldrar som inte kommit överens har alternativet varit att besluta om underhållet i domstol, vilket ofta är tidskrävande och dyrt. Utgången är också osäker. Därför har det för många inneburit en stor trygghet att Försäkringskassan tagit hand om utbetalningarna.
Sedan april förra året gäller nya regler för underhållsstödet. En förälder som betalat underhåll i rätt tid sex månader i följd kan inte längre sköta betalningen via Försäkringskassan. Föräldrarna förväntas då istället att komma överens om underhållet på egen hand.
Med regeringens nya regler försvinner den trygghet som tidigare funnits, eftersom pengar ofta kan vara en anledning till bråk mellan separerade föräldrar. I vissa fall kan reglerna rentav få farliga följder, till exempel för separerade mödrar som lever under hot om våld. Många av landets kvinnojourer har varnat för detta. När myndighetstillsynen försvinner kan ekonomin användas som ett påtryckningsmedel för män som vill utöva kontroll över kvinnor som de tidigare haft ett förhållande med.
De nya reglerna löser inte heller problemet med frånvarande föräldrar som inte tar sitt ekonomiska ansvar fullt ut. Ett system som är konfliktdrivande skapar inte goda förutsättningar för att barnens behov av stöd ska kunna tillgodoses. Man får heller inte glömma bort att 60 procent av barnen till separerade föräldrar bor hos mamman. Så som de är utformade kommer de nya reglerna inte att göra mycket för att lindra deras ekonomiska ansvar. Regeringens regler riskerar därmed att slå främst mot kvinnor och barn.
Att en regering som kallar sig för världens första feministiska regering ignorerar utsatta kvinnors oro är minst sagt anmärkningsvärt. Om de nya reglerna får den effekt som många av oss är oroliga för, då kan Annika Strandhäll inte säga att hon inte kände till riskerna. Hon har helt enkelt bara valt att ignorera dem.
Moderaterna vill att en viss bestämd procent av den frånvarande förälderns inkomst ska gå till barnet. Undersökningar visar nämligen att det finns ett väldigt litet samband mellan föräldrars inkomster och storleken på underhållsbidraget. Försäkringskassan ska beräkna det nya underhållets storlek, betala ut det till boendeföräldern och kräva in motsvarande summa från den frånvarande föräldern.
Om föräldern har mycket låg eller helt saknar inkomst ska även i fortsättningen en garanterad lägstanivå utgå. Ett sådant system vore lätt att överblicka och minskar risken för konflikt mellan föräldrarna. Det skulle också stärka ekonomin för ensamstående föräldrar och deras barn.
Tina Ghasemi, riksdagsledamot (M)
Lotta Finstorp, riksdagsledamot (M)
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.