Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

lördag08.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Demokrati

Nu måste Sveriges demokrati uppdateras

Det är dags att vi inför demokrati 3.0 - en modell där samtalet står i centrum. Att medborgerlig delaktighet skulle minska politikers makt stämmer inte, snarare gäller det omvända, skriver Johan Lidmark, doktorand vid Roskilde universitet.

Publicerad: 29 september 2014, 09:06

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Den svenska demokratimodellen är i fokus supervalåret 2014. Detta understryker demokratiminister Birgitta Ohlsson med ett direktiv (Dir. 2014:111) till ny demokratiutredning med följande huvudinriktning; ”… för att öka och bredda engagemanget inom den representativa demokratin och för att stärka individens möjligheter till delaktighet i och inflytande över det politiska beslutsfattandet mellan de allmänna valen”. För att uppnå detta behövs inte en ny utredning.

Det är istället dags att införa demokrati 3.0. Symbolen för demokrati 1.0 är torget och staden är Aten. Den styrande eliten träffades för att diskutera och fatta beslut. Demokrati 2.0 symboliseras av valsedeln. Demokratin växer till att omfatta ett helt land när vi väljer representanter istället för att gå till torget.

Sverige ligger redan i världstoppen när länders demokrati jämförs. Varför behöver då den svenska modellen utvecklas? 2014 behandlar vi fortfarande människor olika utifrån kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ras, religion med mera.

Bland annat detta får människor att vända de politiska partierna ryggen och känna ett minskat förtroende för politiker. I EU-val och riksdagsval röstade människor på partier med anti-demokratiska värderingar, t ex i Grekland och Ungern men även i Sverige.

Vad innebär demokrati 3.0? Det är ett försök att kombinera diskussionerna på torget (demokrati 1.0) med representationen genom valsedeln (demokrati 2.0). Allmänna val av representanter kvarstår men mellan valen involveras medborgarna i mycket högre grad än idag. Det handlar inte om fler folkomröstningar utan om delaktighet i de politiska samtalen inför beslut.

Av denna anledning kallas Demokrati 3.0 även för samtalsdemokrati. Medborgarna både kan och vill delta i politiska samtal. Det måste dock till anpassningar för olika målgrupper och det kräver en öppenhet kring det politiska arbetet från idé fram till beslut. Att det är politikerna som i slutändan fattar besluten har medborgarna i allmänhet klart för sig.

Redan i direktiv och i slutbetänkande från den förra demokratiutredningen (SOU 2000:1) efterfrågades en utveckling i denna riktning. Sedan dess har försök genomförts av fullmäktigeförsamlingar runt om i Sverige. Partierna kan också fortsätta att spela en viktig roll men det kommer inte att räcka på grund av allmänhetens minskade vilja att bli medlemmar.

Försöken som gjorts har i hög grad stannat vid parallella aktiviteter på behörigt avstånd från och utan tydlig integration med den politiska beslutsprocessen. Risken med den nya demokratiutredningen är att det blir mycket fokus på metoder när det egentligen handlar om vad Sveriges politiker vill uppnå.

Att vi vid dags dato inte har kommit längre kan bero på en stark politisk kultur sprungen ur den hittillsvarande demokratimodellen samt en, enligt mig, felaktig tro att medborgerlig delaktighet minskar politikers makt.

Det ökade förtroende som det skulle ge politikerna kommer snarare öka deras makt genom att medborgarnas förståelse ökar och därmed politikernas handlingsutrymme. Avslutningsvis utmanar jag Sveriges alla politiker att svara på frågan: ”Vill jag ha medborgerlig delaktighet genom dialog, på riktigt?”.

Om svaret är ja är det dags att ta på ledartröjan. Vi måste våga införa demokrati 3.0 i Sverige där den bärande symbolen för demokratimodellen är samtalet. Vi har mycket att vinna.

Johan Lidmark, Chef enheten för demokratiutveckling, Region Skåne. Doktorand, Roskilde Universitet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev