Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Nu hålls en lokal historisk folkomröstning

I Upplands Väsby, norr om Stockholm, skrivs historia i år. För första gången i en kommunal folkomröstningsfråga finns såväl en ja- som en nej-sida som har sin grund i oberoende medborgerliga initiativ. Det skriver Christer Hanefalk, ambassadör för ”Ja tack till Väsby Sjöstad”.

Publicerad: 6 mars 2014, 13:24

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

SamhällsplaneringBostadsbyggandeFolkomröstning

När vi i vårt land har genomfört folkomröstningar i en fråga – företrädesvis kommunala sådana – så har det hittills undantagslöst handlat om att säga ”nej” till något. Ett projekt, en förändring, en exploatering eller en nysatsning. Intressant är att vi kan konstatera att politikerna oavsett utgången av genomförda folkomröstningar har negligerat den. Oftast användande lågt valdeltagande som bekväm ursäkt.

Samtidigt är faktiskt varje frammanad folkomröstning i grunden något positivt. För, de är i sig själva bevis för ett engagemang. Ett engagemang från människor som vill delta i den demokratiska processen.

Mellan åren 1980 och 2013 genomfördes hela 81 kommunala folkomröstningar i vårt land. Den vanligaste – och kanske populäraste – frågan handlar självklart om kommundelning. En grupp i en del av ett samhälle bestämmer sig för att vi nog klarar oss bäst på egen hand och driver frågan om delning – 17 stycken (21 %) av de 81 folkomröstningarna har handlat om just denna fråga.

I alla de 81 folkomröstningar som hittills hållits har det funnits en tydlig ”nej”-sida som har ställt sig emot den politiska makten i kommunen.

Men, i Upplands Väsby – norr om Stockholm – skrivs 2014 historia. För första gången i en kommunal folkomröstningsfråga finns såväl en ja- som en nej-sida som har sin grund i oberoende medborgerliga initiativ.

Frågan som folkomröstningen handlar om är Väsby Sjöstad. Ska kommunen och privata intressenter tillåtas bygga en ny stadsdel med bostäder för cirka 9 000 personer vid Mälaren eller inte?

För demokratiforskare i vårt land måste det bli spännande att följa de två kampanjerna under året fram till folkomröstningen i september. Eftersom det denna gång handlar om en unik kraftmätning mellan två folkligt förankrade kampanjer och inte om en kamp där en medborgargrupp vänder sig mot sin kommuns ledning. Särskilt spännande blir det eftersom frågan skär rätt igenom politiken – det finns personer från alla politiska grupper i båda kampanjerna.

Båda sidorna i Väsby-kampanjerna har insett att Upplands Väsby ska och måste växa. Den stora frågan i Upplands Väsby handlar i stället om var, när och hur tillväxten ska ske. Och i den åsiktskampen blir Väsby Sjöstad mer än ett specifikt projekt. För ytterst handlar Väsby Sjöstad-frågan om hur vi i framtiden vill bygga våra boendemiljöer. Och i vad mån medborgarna själva vill vara med och bestämma om, och ta ansvar för, utvecklingen i den egna kommunen.

Vill du följa utvecklingen i Upplands Väsby? Det är enkelt! Du följer de två kampanjerna via hemsidorna ”Ja tack till Väsby Sjöstad” och ”Nej till Väsby Sjöstad”.

Christer Hanefalk, ambassadör för ”Ja tack till Väsby Sjöstad”

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev