Nu förbättrar vi tillgången till böcker i förskolan

Forskare har länge fastslagit att högläsning är viktigt för barns språkliga utveckling. Redan från tidig ålder är läsupplevelser grundläggande för barnets förmåga att bygga upp språket och läsförmågan. Lässtunderna lägger inte bara grunden för barnens skriv- och läskunnighet, utan stärker även förmågan att kunna tolka budskap, läsa mellan raderna och dra slutsatser. Betydelsen av förmågan att tillgodogöra sig skriftlig information kan knappast överskattas. Genom läsningen lär vi oss att förstå andras tankar, reflektera och argumentera.

Trots de positiva effekterna av högläsning visar studier på stora skillnader i bokutbudet förskolor emellan. För att råda bot på det och stimulera läsandet på förskolan satsar regeringen 50 miljoner kronor i vårbudgeten, så att förskolor över hela landet får möjlighet att köpa in fler böcker.

Satsningen ingår i en större investering från regeringens sida för att förbättra läsförståelsen hos våra barn och unga. Vi har redan genomfört ett stort antal reformer inom ramen för en läsfrämjande strategi, bland annat Hela Sverige läser med barnen, Läslov, Bokstart och Läsdelegationen. Regeringen avsätter även 750 miljoner kronor under 2018-2020 för att öka utbudet av biblioteksverksamhet i hela landet.

En annan viktig satsning är Läslyftet, en nationell fortbildningsinsats för lärare i alla ämnen, förskollärare och personal på skolbibliotek. Syftet är att utveckla kvaliteten i undervisningen. Oklarheter i vad läsförståelse är och hur den konstitueras under olika åldrar, är oftast grogrunden till att många elever inte får det stöd de behöver för att utveckla en djupare läsförståelse. Det duger inte att uppmana elever att läsa mer – istället måste pedagogen visa eleverna hur man gör för att förstå.

Det som skiljer läsförståelsen från bedömning av matematik och naturkunskap är att läsförståelse inte är ett skolämne i sig, utan ett tillämpningsområde, en ämnesöverskridande färdighet. På så sätt påverkar en god läsförståelse möjligheterna att ta till sig kunskaper i alla skolämnen och nyckeln till en framgångsrik skolgång. Brister barnets läskunnighet så försvåras förutsättningarna för faktainhämtning och förmågan till självständigt kritiskt tänkande.

De internationella kunskapsmätningarna PISA (2015) och PIRLS (2016) – som båda mäter elevers kunskaper i läsförståelse – visar att läsförståelsen har förbättrats bland Sveriges elever igen. Det är såklart glädjande besked efter en nedåtgående trend, men tyvärr råder stora skillnader i läsförståelse mellan olika befolkningsgrupper. Andelen unga som läser regelbundet minskar också.

För att överbrygga klyftor i elevers kunskaper så måste vi investera i barnens läsförmåga. Varför alliansen motsätter sig satsningen på förskolan och på landets biblioteksverksamhet är svårt att förstå.

Det brukar sägas att det krävs cirka 5000 timmar för att träna upp läskonditionen, där barnet går från att staka sig genom en text till att läsa med flyt och lust. De flesta av dessa timmar ryms inom skolans regi, men inte alla. I regeringens särskilda lässatsning samlas hela Sverige – skolan, kulturen, idrotten och föreningslivet. Vi har ett gemensamt ansvar att tillsammans hjälpa våra barn att hitta böckernas förtrollade värld. Läs en bok ikväll med ditt barn – ni har möjlighet att resa jorden runt och upptäcka nya världar innan nattlampan släcks. Det är en investering i barnets förmåga att kommunicera, att delta i det demokratiska samtalet och utöva sitt demokratiska inflytande. Sagostunden är helt enkelt en investering för framtiden.

Elisabet Knutsson, skolpolitisk talesperson (MP)

Niclas Malmberg, kultur- och mediepolitisk talesperson (MP)