”Nu behöver vi breda politiska lösningar”

För Sveriges del är förmodligen det bästa scenariot framöver att handeln med USA minskar något men EU enas kring gemensamma värderingar och en gemensam inre marknad medan Storbritanniens utträdesförhandlingar fortskrider utan kriser. Trump och Putin förenas i projektet att bomba IS i Syrien men Rysslands aggressioner i Östeuropa avtar.

Ett av de många tänkbara dåliga scenarierna är att Frankrike efter Trumps seger väljer Marine le Pen till president och bestämmer sig för att lämna EU, vilket får unionen att falla sönder i mindre beståndsdelar. Visegradländerna Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern samt  Grekland närmar sig Ryssland politiskt medan de nordeuropeiska länderna, inklusive Sverige, försöker behålla ett fungerande samarbete. Världshandeln stagnerar till följd av utdragna handelskrig. USA lamslås av inre motsättningar och autokratiska regimer i Kina och Ryssland mobiliserar militärt och söker konflikter med omvärlden för att folket på hemmaplan ska glömma bort ett allt snabbare fall i ländernas levnadsstandard.

I det senare scenariot går den svenska exportberoende ekonomin mycket dåligt och alltmer av statens inkomster måste läggas på en upprustning av försvaret.

Vilka är då sannolikheterna för respektive scenario?

Förmodligen är Donald Trump den president i modern tid som det är allra svårast att göra prediktioner om på förhand.

I Trumps valmanifest kan vi läsa att han vill göra en storsatsning på amerikansk infrastruktur, omförhandla eller dra sig ur handelsavtal med omvärlden, och sänka företagsskatten från 35 till 15 procent. Prospektering och utvinning av kol och olja ska öka för att göra USA oberoende av utländska energikällor.

Genom att uppmana alla myndighetschefer att skicka en lista på alla slösaktiga och onödiga regleringar ska Trump genomföra en omfattande avreglering som leder till nya jobb. Den ekonomiska tillväxten ska öka till 3,5 procent per år i genomsnitt vilket kommer att ge mellan 18 och 25 miljoner nya jobb över en tioårsperiod.

Kina pekas särskilt ut som en valutamanipulatör vars beteende ska korrigeras genom hårda amerikanska åtgärder i WTO. Om förlusten av amerikanska jobb till Mexiko fortsätter och landet vägrar att omförhandla NAFTA ska USA helt enkelt säga upp avtalet. I vilket fall ska en mur mot Mexiko byggas för att förhindra illegal invandring.

I verkligheten vet vi dock att om USA säger upp handelsavtal och blir mer protektionistiskt kommer med största sannolikhet omvärlden att svara med samma mynt. Kina är numera världens största ekonomi med allt större inflytande och maktpolitiska anspråk i Asien. Ett handelskrig med Kina skulle tveklöst skada både Kina och USA ekonomiskt. Billiga importvaror från Kinas fabriker skulle bli betydligt dyrare för amerikanska konsumenter.

En mur mot Mexiko skulle försvåra det stora utbyte som nu sker mellan länderna. Om nya tullmurar även reses mellan USA och EU kommer världshandeln att drabbas av stagnation, liksom världsekonomin som helhet.

Om de planerade stora skattesänkningarna kombineras med ofinansierade ökade utgifter på infrastruktur och försvar, riskerar USA:s redan skakiga statsfinanser att ta ytterligare skada. Ännu så länge har den amerikanska staten stor kreditvärdighet men fortsätter de statsfinansiella försvagningarna kommer landet att behöva betala högre räntor på statsskulden än tidigare.

Det är dessvärre mycket som talar för att valet av Trump – och Brexit - kommer att få stora följder för Sverige och de västerländska samhällena, på samma sätt som murens fall 1989, attacken mot WTC 2001 och finanskrisen 2008. Allt tyder på att vi går en mycket osäker framtid till mötes med stora utmaningar.

I osäkra tider finns det anledning för både staten och hushållen att vara extra sparsamma. Möjligen kommer exporten också att gradvis omorienteras något från USA mot mer stabila handelspartners i norra Europa. Sverige går in i en sådan fas med starka statsfinanser men med en regering med historiskt svagt stöd i riksdagen.

De ekonomiska argumenten för breda politiska beslut och en framtida regeringskoalition av icke-populistiska partier har tveklöst blivit starkare under den vecka som gått sedan presidentvalet i USA.

Ola Olsson, professor nationalekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet