Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag11.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Demokrati

Nolltoleransen ledde tvärtom till mer klotter

Skadegörelsen ökade i Stockholm under nolltoleransen. Alltså gav policyn direkt motsatt effekt än den önskade. Justitieombudsmannen har dessutom slagit fast att policyn skadar demokratin, svarar Mathias Leveborn, styrelseledamot i Graffitifrämjandet.

Publicerad: 28 oktober 2014, 10:26

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Lagliga graffitiväggar motverkar skadegörelse.


Ämnen i artikeln:

KulturpolitikFastigheter

REPLIK. Fastighetsägarna skriver i Dagens Samhälle (24/10) att de önskar att det nya politiska styret - som sagt att de tänker riva upp nolltoleransen och främjandeförbudet mot graffiti - tar i beaktande att det är en kostnad för fastighetsägare när man sanerar fasader. De konstaterar samtidigt att Stockholm gått längst med Europas hårdaste nolltolerans och de vill inte ha den kvar.

Graffitifrämjandet delar i stora drag Fastighetsägarnas åsikter kring detta. Stockholm har som enda huvudstad haft en nolltolerans mot graffiti. Det har fått direkt skadliga effekter på demokratin, som också Justitieombudsmannen påpekat i sin kritik mot nolltoleransen, när de konstaterar att nolltoleransen bröt mot själva grunden i vår demokrati, närmare bestämt regeringsformens nionde paragraf om allas likhet inför lagen.

De flesta är alltså överens om att nolltoleransen mot graffiti är fel. Då är frågan vad vi ska ha istället. I detta är det naturligt att det finns oro, men om vi ser oss om i världen och på de studier som finns så visar dessa att det inte finns någon anledning till oro. Nolltoleransen i Stockholm har lett till högre kostnader för skadegörelse än vad jämförbara kommuner uppvisar. Effekten av den har alltså varit exakt motsatt vad man önskat.

Om vi tittar på kommuner som infört öppna väggar för graffiti så kan vi se att de har lägre kostnader för skadegörelse. I Västerås sjönk skadegörelsen med 51 procent året efter en öppen vägg infördes. Liknande minskning kan man se i Botkyrka där Graffitifrämjandet driver en öppen vägg ideellt. Brottsförebyggande rådet säger följaktligen att öppna väggar absolut inte ökar skadegörelsen. Tvärtom ser de ut att minska den, vilket erfarenhet från andra städer också visar.

Öppna väggar är dock ej en brottsförebyggande åtgärd, utan en gärning för demokrati och medborgardeltagande. De flesta anser att det är viktigt att kunna få yttra sig och utrycka sig. Samhällen som saknar kanaler för detta, som inte har öppna väggar för medborgaren att måla och uttrycka sig på, blir stela. De stannar av och tappar i attraktionskraft.

Ser vi oss om i världen så ser vi att några av de största turiststäderna också är tillåtande och accepterande mot kultur. Berlin är ett exempel som marknadsför sig med sin graffiti och deltagandekonst. Likadant är det i Bristol och London som marknadsför den världskända gatukonstnären Banksy. I Bristol har fastighetsägare stämt saneringsföretag för skadegörelse efter att de olovligen tagit bort graffiti på fasader. En omvänd situation alltså.

I flera städer i Sverige så finns dessutom redan positiva erfarenheter hos fastighetsägare av att upplåta yta till graffiti. I Borås arrangerade kommun, fastighetsägare och graffitimålare den internationellt uppmärksammade gatukonstfestivalen No limit, som invigdes av kulturministern. Under 2014 har vi också haft framgångsrika gatukonstarrangemang i bland annat Malmö och Härnösand. Den senare var det Graffitifrämjandet som arrangerade.

Hos Graffitifrämjandet har vi Sveriges främsta experter på graffiti tillsammans med riksdagsledamöter, lokala företrädare såväl som doktorander i konstvetenskap och konstnärer. Vi är gärna med i en dialog om framtiden och vi stöttar och stödjer gärna den processen med vår kunskap. Vi har också kontakt med Fastighetsägarna sedan tidigare, som deltog på vårt seminarium i Almedalen och som har haft möten med företrädare för oss. Vi har alltså redan kontakt och den fortsätter vi gärna.

Processen bort från en stad med noll tolerans vill vi gärna se sker tillsammans med medborgarna, politikerna i stadshuset och utövarna av graffiti. På så vis kan vi skapa en inkluderande stad med utrymme för alla medborgare som vill måla och uttrycka sig och som på riktigt är en världsstad vi kan vara stolta över.

Mathias Leveborn, styrelseledamot i Graffitifrämjandet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

KulturpolitikFastigheter

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev