tisdag28 mars

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Nej till offentlighetsprincip i små friskolor

Syftet med offentlighetsprincip i alla fristående skolor kan tyckas gott, men kan få ödesdigra konsekvenser. Ett införande skulle tvinga oss till nya administrativa rutiner på bekostnad av elevernas utbildning.

Publicerad: 4 februari 2016, 14:12

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Förslaget om en offentlighetsprincip riskerar att stjälpa många mindre aktörers verksamheter.


Ämnen i artikeln:

OffentlighetsprincipenFriskolorPedagogik

I höstas presenterade regeringen en utredning med förslag om att offentlighetsprincipen ska införas i alla fristående skolor. Tanken är att vi från den 1 juli 2017 ska registrera och arkivera alla allmänna handlingar.

Syftet kan tyckas gott. Öppenhet och transparens ska självklart gälla i alla skolor, oavsett om de är kommunala eller fristående.

Redan i dag utför Skolinspektionen en mer omfattande granskning av friskolor än av kommunala skolor och kommunerna har insynsrätt i våra verksamheter.

Förslagen om en offentlighetsprincip är ogenomtänkta, saknar syfte och kommer att få ödesdigra konsekvenser för eleverna som valt att gå på en mindre fristående skola.

Vi driver till vardags två typiska fristående skolor på mindre orter, Älghults friskola i Småland och Broholmskolan i Lidköping. Det är två mindre skolor som gör blygsamma ekonomiska resultat till skillnad mot vad som vanligtvis uppmålas kring friskolor i media.

När kommunen ville lägga ned den kommunala skolan gick invånarna i småländska Älghult ihop och bildade en ekonomisk förening för att se till att skolan blev kvar. Broholmskolan är en skola i Lidköping som startades och drivs av en grupp pedagoger med ett starkt fokus på utomhuspedagogik.

Förslaget om en offentlighetsprincip riskerar att slå omkull många mindre aktörers verksamheter. Vi gör oss därför till tolk för många små friskolor som vi talat med och som är mycket oroliga.

Införandet skulle innebära att vi behöver system för diarieföring, gallring och arkivering. Vi behöver köpa in tekniksystem och vi blir tvungna att anställa personal med specialistkompetens.

Det andra alternativet är att administrationen hamnar direkt på rektorns bord – då måste skolledaren prioritera hantering av arkiv före kärnuppgifter som arbetsledning och kvalitetsutveckling.

Vi talar hela tiden om att rektorn ska få tid till att ägna sig åt det pedagogiska ledarskapet men de politiska förslagen verkar gå i en helt annan riktning.

Vi måste få lugn och ro ute på skolorna nu. Vi behöver fokusera på pedagogiken, resultaten och eleverna.

I valrörelsen var Gustav Fridolin och Miljöpartiet tydliga med att värna de mindre byaskolorna och olika pedagogiska alternativ. Detta förslag är inget annat än rent precisionsskytte mot just oss.

Det stora flertalet aktörer, 94 procent, driver en eller två skolor. Vi ser därför med bedrövelse på om förslaget blir verklighet. Då kommer en allt större del av elevpengen runt om i landet att gå till administration och tas från elevernas utbildning. Det kan omöjligt vara varken Gustav Fridolins eller utredningens mening.

Fotnot: Skribenterna är också styrelseledamöter i Friskolornas riksförbund.

Ulrica Bennesved, verksamhetschef Älghults friskola

Marie Pilfalk, rektor Broholmskolan

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev