Närhet till högskola viktigt för landets tillväxt

REPLIK Saco-företrädare kritiserar i debattartikeln Högskolan är ingen regionalpolitisk sandlåda på Dagens samhälle regeringens politik för högre utbildning och utbyggnaden av högskolan i hela landet. De menar att högre utbildning förvisso är ett fundament för tillväxt, samhällsutveckling och individens utveckling – något jag håller med om – men att de positiva effekterna endast beror på ”historiska samband”. Att påskina att politikens påverkan på den positiva utvecklingen har varit liten är både fel och historielöst.

Närmare hälften av Sveriges tillväxt 2001-2010 kan förklaras av högutbildad arbetskraft, visade till exempel en rapport från Entreprenörskapsforum 2014. Utvecklingen var möjlig tack vare en strategisk utbyggnad av högskolan under 1990-talet, som i sin tur byggde på att ett antal högskolor inrättades genom 1977 års högskolereform. Dessa två reformer har visat sig vara framgångsrika. Utgångspunkten för de socialdemokratiska regeringar som genomförde reformerna var att öka tillgängligheten till högskolan i hela landet och att bredda rekryteringen.

Det är samma övertygelse som driver nuvarande regering när vi stärker kvaliteten och bygger ut högskolan med 16 800 platser till 2019. Expansionen behövs för att säkra Sveriges kompetensförsörjning och tillväxt samt för att ge fler människor de möjligheter som högre studier innebär.

Regeringen vill att fler ska kunna studera vidare. Fortfarande är det dubbelt så vanligt att de med högutbildade föräldrar studerar vidare än att de vars föräldrar har kortare utbildning gör det. Det är ett slöseri med kompetens som Sverige inte har råd med. I Sverige finns 31 statliga högskolor och universitet, samt ett antal enskilda utbildningsanordnare.

Samtliga högskolor och universitet har ett nationellt uppdrag att bedriva utbildning och forskning av hög kvalitet, även om de verkar i en regional kontext.

Med andra ord finns det inga regionala högskolor, alla är nationella.  Saco kritiserar att regeringen nyligen har fattat beslut om att Högskolan Dalarna även fortsatt ska bedriva verksamhet i både Borlänge och Falun och anser det är en ”marginell lokaliseringsfråga”.  Jag anser inte att frågan är marginell, vare sig ur regionalt eller nationellt perspektiv.

Lokalisering av högskolor och universitet har betydelse. Studier visar att närheten till en högskola kan påverka benägenheten att flytta: de som studerar nära sin hemkommun är mer benägna att bo i sin hemkommun efter utbildningen.

Saco förbiser i sin artikel att långt ifrån alla som studerar vidare gör det direkt efter gymnasiet. Så är det inte, ungefär en femtedel av studenterna har familj. Det minskar möjligheterna att flytta för att studera. Dessa personer är lika värdefulla för vår kompetensförsörjning som de yngre Saco lyfter fram och de förtjänar samma möjlighet att välja sin väg i livet. Bakgrund eller bostadsort ska inte begränsa möjligheterna att studera.

Kompetensförsörjning är en viktig del av högskolans uppdrag. I sin artikel tar Saco inte upp var stora delar av vår industri finns. En stor del av Sveriges tillväxt och export kommer från basindustrin. Den finns inte i de stora universitetsstäderna, men icke desto mindre är den beroende av kompetens från universitet och högskola.

Kunskap blir inte mindre för att den delas av fler. Mer kunskap, inte mindre, är vägen framåt. Det har den svenska modellen visat historiskt. Vi kommer att fortsätta stärka den. Det behövs för att Sverige ska stå sig i internationell konkurrens och för att vi ska kunna möta de samhällsutmaningarna.

Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning (S)