Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Mosképrotester kräver dialog

Byggplaner för moskéer har lett till protester på många håll i Sverige. Men vad handlar egentligen protesterna om, och hur bör det omgivande samhället bemöta dessa?

Publicerad: 18 december 2012, 13:04

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


I den granskning jag gjort på uppdrag av Nämnden för Statligt Stöd till Trossamfund visas att sådana protester ofta är sammansatta. På en del håll i landet har högerextrema grupper sökt göra protester mot moskébyggen till en del av sin allmänna kampanj mot muslimer och islam. På andra håll påminner protesterna om så kallade NIMBY-yttringar som ibland riktas mot till exempel härbärgen för hemlösa eller mot gruppboenden för ungdomar med psykiska funktionsnedsättningar. Argumentationen är i dessa fall inte principiell. Istället åberopas praktiska problem som parkeringsutrymmen eller påstådda hot mot grönområden och protesterna kan sammanfattas med devisen: ”Gärna någon annanstans – men inte just här.” Vanligast är dock, visar granskningen, att en generell fientlighet mot islam och muslimer översätts till lokala förhållanden.

Det görs på två sätt. Dels framställs moskéer som ett riskmoment där de tilltänkta verksamheterna påstås föra med sig säkerhetsproblem av olika slag. Dels framställs moskéer som främmande inslag i den arkitektoniska miljön; som ett ovälkommet brott mot vad som beskrivs som kontinuiteten i den lokala stadsmiljön. Trots att protester mot mosképrojekt innehåller många hänvisningar till lokala omständigheter får de på detta sätt en stark indirekt koppling till den generella fientlighet mot islam där en hel religion görs till ett säkerhetsproblem och framställs som ett hot mot västerländsk kultur.

Lokala mosképrotester kan ibland utvecklas på ett sätt som kränker människors frihet att få utöva sin tro. Men det är viktigt att ge en balanserad bild. Samtidigt med fördomar finns en omfattande tolerans i det svenska samhället och det stora flertalet företrädare för de muslimska församlingarna, visar min granskning, menar att de som regel möts av respekt och god vilja i lokalsamhället. Fördomsfulla protester mot moskéer leder dessutom ofta till motreaktioner: enskilda och organisationer som vill slå vakt om religionsfriheten aktiveras.

De fördomsfulla generaliseringar som kommer till uttryck i mosképrotester speglar kunskapsbrister. Forskare kan spela en väsentlig roll för att motverka fördomar, till exempel genom att visa att islam i Sverige är en mångfacetterad mosaik av riktningar, traditioner och praktiker. Genom att tillföra sådan kunskap kan forskare bidra till ett mer konstruktivt offentligt samtal.

Men allsidig information räcker inte för att komma till rätta med misstro. Framför allt krävs möten mellan människor. I Sverige finns en lång samverkans- och dialogtradition som går att bygga vidare på. Svenska muslimska församlingar bedriver redan i dag en omfattande samverkan med andra ideella organisationer och med offentliga institutioner. Det är en god grund att bygga vidare från.

Klas Borell, professor i sociologi, Högskolan i Jönköping

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev