Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

”Ministern talar mot bättre vetande”

Regeringen har nu tillsatt en utredning om vinster i välfärden. Men Ägarprövningsutredningen har nyligen underkänt kritiken mot privata välfärdsföretag och påvisar att vinstdebatten är osaklig och snedvriden. Civilminister Ardalan Shekarabi (S) talar helt enkelt mot bättre vetande när han driver på den nya utredningen.

Publicerad: 12 mars 2015, 04:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ardalan Shekarabi kom med ett företagarfientligt och insiktstömt besked.

Foto: Maja Suslin, TT


Ämnen i artikeln:

VinstförbudVinster i välfärden

På cirkus brukar de svåraste numren föregås av en påbjuden ”största möjliga tystnad”. Man ska som publik liksom få tid att ta in det som ska komma, något stort och omvälvande, konstnärligt utfört, ofta riskfyllt, uppvisningsnummer. Debatten om vinst i välfärden har, sedan regeringens fadäser på riksdagsmanegen under hösten, liknat denna ”största möjliga tystnad”. Nu har täckelsen fallit. Men det som kom var ett besked präglat av brist på verklighetskontakt och insikt. Tyvärr får publiken gå hem utan någon större skönhetsupplevelse. Snarare tvärtom.

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) meddelande tillsammans med Jonas Sjöstedt (V) på DN Debatt den 5 mars att en utredning om vinster i välfärden tillsätts. Det är utan tvekan det mest företagarfientliga och insiktstömda besked som kommit från den nya regeringen. Inte sedan debatten om löntagarfonder på 1970- och 1980-talen har ett så flagrant angrepp på företagande kommit från regeringshåll. Jonas Sjöstedt sa i valdebatten att det skulle bli slut på dem som ”ville leka affär”. I stället har vi fått en regering som vill just ”leka regering”.

Mycket har sagts i debatten om vinst i välfärden. I stort sett samtliga argument mot vinst som incitament i välfärdens företag har motbevisats genom seriösa utredningar. Och vi har sett flera exempel på kommunalt drivna verksamheter som inte möter rimliga kvalitetskrav. Senast i veckan var det en skola i Malmö som stängdes abrupt, eftersom ledningen av den tappat kontrollen. En kommunal skola.

Den förra regeringens Ägarprövningsutredning beställde tre underrapporter för att belysa några av de frågor som Shekarabi och Sjöstedt tar upp. När man läser dessa är det uppenbart att ministern talar mot bättre vetande på väsentliga punkter.

Ägarprövningsutredningens underkonsulter underkänner nämligen i stort sett samtliga de argument som framförts om krav på varaktighet i ägandet och kritik mot vinstdrivande företagsformer i välfärdens tjänster. Debatten om dessa frågor framstår som oinformerad och mer baserad på ideologiska överväganden än på forskningsrön.

I flera avseenden kan man till och med hävda att kraven på inskränkningar av rätten att göra vinst i företag som driver verksamheter med offentlig finansiering i välfärden är kontraproduktiva. Ett vinstförbud leder inte nödvändigtvis till en bättre överlevnadsförmåga hos företagen, och kanske inte alls till att kvaliteten blir bättre. Tvärtom är det snarare så att vinstdrivande företag har en förmåga att överleva och att leverera tjänster som kunderna vill ha. Och som håller hög kvalitet. Mångfald framhålls också som något positivt på dessa marknader, som på de flesta andra marknader.

Det saknas också belägg i forskningen för att företag drivna av riskkapitalistverksamheter skulle vara sämre än andra. Kritiken mot riskkapitalister som ägare förefaller således baseras på missförstånd.

Något som inte tas upp i dessa rapporter, men som förstås behöver läggas till bilden, är i vilken grad verksamheter som bedrivs i offentlig sektor kan anses vara väl lämpade att ge en god kvalitet och tjänster som kunderna vill ha. Det finns skäl att anta att organisationer i offentlig sektor präglas av flera av de förhållanden som gäller för organisationer i privat sektor. Styrningen är ofta mycket komplex i offentlig sektor och det finns ett antal ”principal agent”-problem mellan beslutande församlingar i offentlig sektor och de verksamhetsutövande aktörerna.

Frånvaron av tydliga vinstmotiv gör också att det är svårare att styra verksamheten mot ständiga förbättringar. Bristen på direkt kundfinansiering gör att kundernas preferenser inte kan användas som direkt styrmedel. Ägarprövningsutredningens promemoria om möjligheterna att införa vinstbegränsningar i aktiebolag visar på de svårigheter man möter när en sådan reglering ska införas. I själva verket förefaller offentlig sektor som driftsform representera flera av de brister som privata aktörer med vinstintresse förefaller ha bättre förmåga och förutsättningar att hantera.

Verkligheten är kanske således snarast tvärtom mot hur debatten om vinst i välfärden drivs. Välfärden behöver en seriös diskussion om framtidens utmaningar. En mångfald av organisationer är bättre än få. Vinst är ett bra incitament för effektivitet och innovationer. Civilministern får bakläxa. Medan studierna inför omtentan pågår vill jag be om ”största möjliga tystnad”. Under tiden måste motståndet mot regeringens företagarfientliga politik stärkas.

Björn Hasselgren, tekn dr, forskar om effektivitet i offentlig sektor, Kungliga Tekniska Högskolan

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News