Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag11.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Demokrati

Miljöpartister backar in i framtiden

Elva miljöpartister skriver i en debattartikel inför helgens kongress att ”Sverige behöver en ny välfärdsreform”. Om denna rubrik är vi överens. Därefter upphör samsynen, replikerar Karin Svanborg-Sjövall.

Publicerad: 24 maj 2013, 13:22

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

VälfärdstjänsterVinster i välfärden

I en debattartikel i Dagens Samhälle den 23 maj sammanfattas de vanliga argumenten mot privata aktörer i välfärden, och skribenterna anför svepande påståenden som stöd för sin sak. Resultaten av de senaste årens utveckling har ”blivit mindre jämlika tjänster och sämre kvalitet” och konkurrensen ska dessutom ha blivit kostnadsdrivande till följd av ”marknadsmisslyckanden”. Man hänvisar till den famösa SNS-rapporten Konkurrensens konsekvenser, som framförallt landade i slutsatsen att det är svårt att säga hur välfärden har utvecklats, främst därför att man i mycket liten utsträckning har utvärderat genomförda reformer. Frågan är förstås ändå relevant: Vad vet vi nu?

- Karolinska Institutets utvärderingar av Vårdvalet i Stockholm visar att försöken med att konkurrensutsätta primärvården har varit positiva, dels vad gäller den sociala fördelningen av resurser (den största ökningen av läkarbesök har skett i socialt utsatta områden) dels vad gäller produktiviteten för tjänsterna, dels vad gäller kostnadsutvecklingen. Myndigheten Vårdanalys konstaterade tidigare i år att det inte finns några bevis för att undanträngning har skett till nackdel för patienter med större behov – även om resultaten skiljer sig åt mellan olika landsting då man tillämpar olika ersättningssystem.

- I en stor jämförelse mellan privat och offentlig äldreomsorg visade Socialstyrelsen förra året att det inte finns några anmärkningsvärda kvalitetsskillnader mellan driftsformerna - om man bortser från resultatet. Det offentliga var något bättre på strukturmått – input – medan de privata var bättre på output; vilken vård och omsorg vi faktiskt får för pengarna.

- Vad gäller skolan visade Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) i vintras att fler friskolor förbättrar elevers resultat, även i de konkurrerande kommunala skolorna. Resultaten har kontrollerats för betygsinflation och visar att skolkostnaderna inte har ökat med valfriheten. Till och med Skolverket tillstår att betydelsen av familjebakgrund inte har ökat i samband med skolpengens införande. Sverige och Norge är de två länder som har minst skolsegregation i världen.

Det finns många som tycks ha ett intresse av att utmåla den svenska välfärden som den krets i helvetet som Dante glömde. Det innebär vare sig att beskrivningen är en korrekt, eller att det inte kvarstår mycket att göra. Den konkurrensutsatta välfärden består till stor del av kvasimarknader, som i sämsta fall kombinerar det värsta av både det offentliga och det privata. Vill man öka kvaliteten i tjänsterna och samtidigt öka brukar- och personalinflytande bör vi därför gå mer mot kundvalsmodeller, mot mer av LOV och mindre av LOU och kommunala etableringshinder. I en sådan modell ”reduceras” inte medborgarna till kunder – däremot innebär mer av marknadslösningar att maktförhållandena blir mer jämlika, när till exempel skolplikten kompletteras med en rätt för elev och föräldrar att välja bort ett alternativ som inte fungerar.

Men det är naturligtvis inte denna väg som den gröna partivänstern vill gå. Tvärtom förekommer idéer i deras artikel som med största sannolikhet skulle vara kontraproduktiva.

Viktigast är förstås frågan om vinstförbud. På kort sikt skulle det faktiskt gynna de riskkapitalägda bolagen. Dessa ägnar sig inte åt aktieutdelningar av det slag som ett vinstförbud siktar in sig på, utan tjänar pengar när de säljer de bolag de förvärvat för mer än vad de köpte verksamheterna för. Eftersom affärsmodellen bygger på att öka värdet på verksamheten - inte på att plundra den - återinvesteras eventuellt överskott.

På längre sikt skulle förstås en förbudspolitik tvinga bort samtliga vinstdrivande verksamheter. Och då skulle den konkurrent som den omhuldade ideella sektorn verkligen borde frukta, den offentliga sektorn, åter få monopol i stora delar av landet. Man måste vara mycket naiv, eller mycket cynisk, för att påstå att det är sannolikt att den ideella sektorn skulle kunna överta de totala privata marknadsandelarna utan möjlighet till ekonomisk avkastning, expansionsincitament eller reella lånemöjligheter.

Inte vore det heller logiskt ur ett insynsperspektiv. Till skillnad från ett aktiebolag behöver inte en stiftelse lämna ut sin ekonomiska redovisning. När Dagens samhälle gjorde sin granskning av den offentliga marknaden 2012 hade tidningen svårt att göra någon detaljerad granskning av hur stor andel av intäkterna som utgörs av skattemedel: Ideella föreningar, ekonomiska föreningar och stiftelser lyder inte under samma bokföringsreglerregler som aktiebolag. Räkenskaperna är knapphändiga och otillgängliga, och några uppgifter om intäkter från det offentliga går inte att få fram”.

Att försöka backa in i framtiden skulle återskapa sociala orättvisor som valfriheten har hjälpt till att lindra. Vi skulle återvända till den gamla onda tiden när en elit från den övre medelklassen satte sina barn i stiftelsedrivna friskolor (det gör de för övrigt fortfarande) och alla andra fick gå i kommunala skolor, fjättrade vid sina föräldrars hemadresser och sociala status.

Det finns förstås mängder med utmärkta ideellt drivna friskolor, och det finns tyvärr också riktigt dåliga. Så är det inom alla driftsformer. Problemet är att Miljöpartiets vänsterflank verkar hata möjligheten att göra vinst – oavsett kvalitén på tjänsterna som utförs - mer än de hatar dålig välfärd. Se där ett gott argument för att ge klåfingriga politiker så lite inflytande som möjligt över samhällets mest känsliga verksamheter.

Karin Svanborg-Sjövall, ansvarig för välfärdsfrågor på Timbro

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev