Demokrati
Migrationsverkets krav på klumpsumma är orimligt
Försörjningskravet för internationella studenter är stelbent och riskerar att göra Sverige till en fattigare och mindre dynamisk utbildningsdestination, menar Stockholms studentkårers centralorganisation och Centerpartiet.
Publicerad: 13 februari 2018, 08:48
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Foto: Sören Andersson, Bildbyrån / Tomislav Stjepic, Migrationsverket
De senaste dagarna har hanteringen av internationella studenter lyfts fram i rampljuset – bland annat av Medicinska Föreningen som varnat för att internationella studenter tvingas avbryta pågående studier mot sin vilja. Anledningen? Att de nekas förlängda uppehållstillstånd på grund av att svenska myndigheter är paragrafryttare när det kommer till beslut.
För att studera i Sverige som icke EU-medborgare behöver du uppfylla ett antal krav: du måste ha ett giltigt pass, kunna försörja dig under studieperioden, och ha en heltäckande sjukförsäkring. Vid en första anblick är det inte orimliga krav. Orimligt är dock att försörjningskravet i praktiken innebär att du måste ha drygt 82 000 kronor på ett konto i ditt eget namn, samt att du trots antagningsbesked till en flerårig utbildning bara kan beviljas uppehållstillstånd om 12 månader åt gången. Du kan alltså inte dela konto med exempelvis dina föräldrar eller någon släkting. Utöver detta ska du även kunna punga ut med flera hundra tusen kronor i studieavgifter.
Skalar man ned försörjningskravet månadsvis är summan Migrationsverket kräver inte heller orimlig; kravet för ansökningar från 2017 var 8 064 kronor per månad. Majoriteten av studenter lever månad för månad och enligt Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) hade svenska studenter utgifter om i genomsnitt 11 176 kronor per månad 2017.
Klumpsummekravet gör dock situationen ohållbar genom att kräva något av internationella studenter som nästan ingen svensk student skulle klara. Vi kan inte neka utbildning till studenter som lever på, till exempel, månadsvisa bidrag från stöttande familjer eller företag i hemlandet bara för att de inte har rätt klumpsumma på banken. Eller utvisa studenter som antagits för en längre studieperiod bara för att deras förutsättningar ändrats under studietiden.
Regeringskansliet har i uppgift att arbeta för att ”främja Sverige som en attraktiv kunskapsnation”. Men om internationella studenter riskerar att inte få slutföra sina utbildningar på grund av en trångsynt tillämpning av försörjningskravet kommer de sluta söka sig hit. Att inte kunna söka uppehållstillstånd för hela studieperioden och att riskera nekas på grund av klumpsummekravet när man ansöker om förlängning är inte precis en lockande tanke. Hur skulle du känna om du lagt ut flera hundra tusen och flera års tid på en utbildning som du sedan inte fick slutföra för att du inte har 82 000 kronor på banken?
Alla studenter har olika förutsättningar; olika bakgrunder. Vi ska inte straffa internationella studenter som söker sig till Sverige och som själva betalar för sin utbildning bara för att de inte gör det på det trångsynta sätt svenska myndigheter kräver. För att få en god akademisk miljö där idéer blomstrar och tankar sprudlar behövs en blandning av studenter. För att Sverige ska bli den kunskapsnation regeringen så gärna vill se måste vi få in idéer, tankar och synsätt från hela världen. Tillämpningen av försörjningskravet hotar just detta.
Stockholms arbetsmarknad har enorma behov av högutbildad arbetskraft. Exempelvis kommer det 2020 saknas ca 30 000 anställda bara inom ICT-sektorn. Denna trångsynthet gör det ännu svårare för företag att hitta kompetent arbetskraft.
Det som gör Stockholm till en av världens mest dynamiska städer är öppenheten mot övriga världen. Internationella studenter tillför kontakter och nätverk, impulser, idéer och mångfald. Värden som vi både mår bra av och tjänar pengar på.
Vi lever i ett konkurrenskraftigt och globalt samhälle där det krävs att vi behandlar våra studenter väl – dels för att de ska vilja stanna kvar efter avslutad utbildning, men även för att de ska vilja komma hit från första början. Om de svenska myndigheterna inte omarbetar tillämpningen av försörjningskravet för internationella studenter riskerar vi att förlora dem. (för evigt?)
Johan Blixt, ordförande, Stockholms studentkårers centralorganisation
Andreas Moilanen, interimistisk vice ordförande, Stockholms studentkårers centralorganisation
Gustav Hemming, miljö- och regionplanelandstingsråd, Stockholms läns landsting
Simon Palme, förbundsordförande, Centerstudenter
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.