M: Storregioner måste bygga på bred politisk enighet

Nyligen gjorde den av regeringen utsedda Indelningskommittén sin första delredovisning angående hur dagens landsting kan slås ihop till storregioner. Snart kommer nästa steg med kartor över förslag på regioner.

Regionbildningarna i Skåne och Västra Götaland visar att det tar lång tid innan verksamheter som genomgått omfattande omorganisationer fungerar på önskvärt sätt. Landstingen har många utmaningar framöver, för att säkerställa god kvalitet och bättre tillgänglighet i sjukvården. Därtill skapar flyktingkrisen nya utmaningar. Det är stor risk att sammanslagningsprocesser tar oproportionellt stor uppmärksamhet och att andra viktiga reformer inte genomförs.

En del landsting/regioner har fått ta över det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelsen. Moderaterna är positiva till att föra över detta ansvar till samtliga landsting/regioner, för att skapa enhetlighet. Det förutsätter dock inte bildande av storregioner.

Vi är härutöver beredda att föra konstruktiva samtal om den regionala organisationen, om de utgår från medborgarnytta och kvalitet i välfärden samt väger in regionala olikheter och behovet av folklig förankring. Det krävs också svar på ett antal frågor:

På vilket sätt blir det bättre för medborgarna? Medborgarnyttan måste vara i fokus, inte teoretiska argument om stordriftsfördelar och regionförstoring. Hur bidrar förändringen till bättre kvalitet, tillgänglighet och service? Förutsättningarna skiljer sig åt i olika delar av Sverige, så varje förändring måste motiveras med tydliga argument i det enskilda fallet. Likformiga regioner kan inte vara ett överordnat mål.

Hur påverkar storregioner vårdens tillgänglighet? Vi är inte övertygade om att sjukvården organiseras effektivare i storregioner. Koncentration av viss högspecialiserad vård till vissa sjukhus behövs, men i ett nationellt perspektiv och därmed kommer ingen region att ha ett komplett utbud av vård. Därtill visar Halland att kvalitet och storlek inte alltid hänger ihop.

Halland är en liten region med hög kvalitet på den egna sjukvården samt ett nära samarbete med sjukhus i Västra Götaland och Skåne. Stora regioner kan innebära fördelar, men ”effektivare sjukvårdsorganisation” kan också betyda ”lägg ner sjukhus”. Medborgarna har rätt att få veta i förväg om storregioner innebär att sjukhus riskerar nedläggning och i så fall vilka sjukhus.

Hur säkerställs folklig förankring? Ändringar av regiongränser bör endast göras om det finns bred folklig uppslutning och bred politisk enighet i berörda regioner.

Vilka blir konsekvenserna för demokratin? Hur kommer avståndet mellan väljare och valda att påverkas och hur blir förutsättningarna för representation från regionens olika delar? Det måste belysas djupare.

Vilken stad ska bli den nya regionens ”huvudstad”? Indelningskommittén behöver inte ange vilka städer som ska bli ”huvudstäder” i de nya storregionerna, men det kan rimligen inte komma som en överraskning i sista sekunden.

Hur påverkas medborgarnas hushållsekonomi? En del landsting har välskött ekonomi, andra inte. En del har rimlig skattesats, andra har hög skatt. Medborgarna i välskötta landsting riskerar därmed vid sammanslagningar att få betala för att politikerna i andra landsting inte har skött ekonomin. Medborgarna bör få veta hur storregioner påverkar deras skattesats och hushållsekonomi.

En så genomgripande reform med stor betydelse för hur Sverige styrs och hur den svenska demokratin fungerar är en i hög grad grundlagsnära fråga. I Sverige har vi en lång och god tradition av bred samsyn över blockgränsen när vi förändrar politikens spelregler. Regeringen bör därför inte driva igenom bildandet av storregioner utan att det råder bred politisk enighet.

Moderaterna är skeptiska till den omfattande förändring som nu föreslås. Om förändringar i den regionala indelningen ska ske måste de motiveras i det enskilda fallet, bygga på tydlig medborgarnytta och ha stark förankring hos dem som faktiskt berörs: människor runtom i landet.

Peter Danielsson, förste vice partiordförande (M)

Andreas Norlén, riksdagsledamot (M), ordförande i konstitutionsutskottet