Demokrati
Lista: Lokalpolitikerna som synts mest i media – ”Självklart att vara tillgänglig”
Publicerad: 21 januari 2022, 11:27
Dagens Samhälle har granskat hur mycket landets kommun- och regionstyrelseordförande syntes i medierna 2021. Foto: Bildbyrån och TT
Vaccinkrav, förlossningskris och kriminalitet. Lokalpolitikerna har fått hantera 2021 års mest brännande ämnen. Hela listan – så mycket har landets 310 kommun- och regiontoppar figurerat i media.
– Kvinnan i topp: ”Som person är jag väldigt öppen och transparent”
– Liberalen som sticker ut
– Oväntad moderat på fjärde plats
Ämnen i artikeln:
ModeraternaSocialdemokraternaLiberalernaCenterpartietKristdemokraternaVänsterpartietSDSverigedemokraternaMedierDagens Samhälle har granskat hur ofta landets 310 kommun- och regionstyrelseordförande förekom i medierna under förra året. Vi har gjort det genom sökningar i Retriever Mediearkivet, Sveriges största.
Irene Svenonius (M), regionstyrelsens ordförande i Stockholm, är överlägsen i toppen och den enda som når över 2 000 sökträffar. Hon är inte förvånad.
– Det följer med rollen. Att vara regionstyrelsens ordförande i Stockholm är ett tungt uppdrag och under en global pandemi blir det ett väldigt fokus på sjukvårdsfrågor och krishantering, säger hon.
Irene Svenonius (M) Foto: Erik Simander/BILDBYRÅN
Har du en mediestrategi?
– Ingen som går ut på att det är viktigt att just jag syns. Min strategi är att svara på frågor, vara tillgänglig vid granskningar och att nå ut med regionens viktiga frågor.
Hur mycket tror du att den stora uppmärksamheten beror på dig själv?
– Det är svårt för mig att bedöma. Som person är jag väldigt öppen och transparent. Jag tycker det är självklart att vara tillgänglig både när det är trevliga intervjuer och när det handlar om tuff kritik. Det ingår i rollen att inte gömma sig.
Pandemin präglar mycket av det som i fjol publicerades om landets kommun- och regionstyrelseordförande. Cirka 700 av sökträffarna på Irene Svenonius innehåller också ordet ”covid”.
Ulf Berg (M), regionstyrelsens ordförande i Dalarna, är fyra på listan. Dalarnas krav på vaccinationsbevis för anställda i vården spelar en viktig roll för hans placering. Hälften av hans sökträffar innehåller ordet ”vaccin”.
Ulf Berg (M) Foto: LINDA AXELSSON
För Irene Svenonius hade en händelse som inte var direkt kopplad till pandemin stor betydelse för hur mycket hon synts i medierna. Barnmorskornas protester mot sina arbetsvillkor fick en väldig spridning i medierna. Cirka 700 publiceringar där hon nämndes innehöll ordet ”barnmorska”.
– Så ser den mediala logiken ut. Man granskar där det finns kritik, säger hon.
Irene Svenonius är också en politiker som förekommer i många artiklar som skrivs om henne utan att hon får uttala sig. Ofta handlar det om debatt- eller ledartexter där hon utsätts för hård kritik. Hon anser dock inte att hon behandlas orättvist:
– Ingen förtroendevald ska ta på sig offerkoftan. Jag har ett väldigt viktigt uppdrag och ett tungt ansvar. Självklart ska jag granskas.
LÄS MER: Efter knivdådet: Kommuntoppen svarade 100 journalister om dagen - ”Krisen i krisen”
På de tre placeringarna efter Stockholms regionordförande är det i princip dött lopp. Malmös kommunstyrelseordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) är tvåa och därmed landets mest mediala kommunrepresentant.
– Det händer väldigt mycket i Malmö. Många av frågorna på den nationella agendan är sådant som länge varit viktigt för oss. För ett par år sedan var det stort fokus i medierna på problemen kopplade till kriminaliteten. I dag skrivs det också en hel del artiklar som visar på hur vi har försökt lösa problemen, säger hon.
Ända sedan hon tillträdde 2013 har hon haft en strategi för att i den nationella debatten driva på i frågor som hon ser som viktiga för Malmöborna. Nu senast handlade det om att hon till slut tycks ha fått gehör för att ebo-lagen ska slopas.
Politikerna i de stora regionerna och kommunerna har pressekreterare och politiska sekreterare som hjälper dem att hantera medier och få ut sitt budskap.
Torkild Strandberg (L) Foto: Fotograf Drago Prvulovic
Men i toppen av vår lista finns även politiker som gjort en dygd av att själva snabbt svara i telefon. Ett exempel är Jimmy Jansson (S) i Eskilstuna, som ofta syns i medierna. En annan är Torkild Strandberg (L) i Landskrona. I förhållande till sin kommuns storlek fick han ett väldigt genomslag 2021, såväl i Skåne som i riksmedier och lokala medier landet runt.
– Landskrona är en stad där det händer väldigt mycket. En annan förklaring är väl att om man ska ha en kommentar av en liberal kso så är urvalet inte enormt, säger han.
Det finns totalt fyra. Och Torkild Strandberg sticker ut. Dels nådde L 2018 drygt 34 procent i Landskrona, dels uttalar han sig ofta skarpt om sitt parti. 259 av sökträffarna på honom innehåller även hans partiledares namn.
Torkild Strandberg har en politisk sekreterare, men har valt att själv svara när journalister ringer.
– Det är ett arbetssätt som jag trivs med. När vi satte i gång med att göra ganska stora förändringar av staden var det ett medvetet val att vara tillgänglig för medborgarna, både direkt och genom filtret media. Det är annars lätt att sända en signal om att det finns saker att dölja.
Hur ofta en politiker förekommer i publiceringar beror förstås till stor del på hur mediefloran ser ut där de verkar. Mikael Petersson (S) i Kungsör ligger näst sist på medielistan.
– Vi har ingen redaktion här, så det är inte konstigt, säger han och konstaterar att det skrivs mer om grannkommunen Köping. Han lägger samtidigt till att mycket av det är negativa ”skriverier” som kan vara bra att slippa.
Parisa Liljestrand (M) i Vallentuna återfinns på plats 306. Hon ser inte sin kommun som underbevakad – Vallentuna har faktiskt tre lokala tidningar – utan har en annan förklaring till att hennes namn bara får 55 sökträffar för 2021:
– När politiken gör sitt jobb, det vill säga ser till att man har en välskött kommun och allt fungerar väl, så blir det inte speciellt mycket uppståndelse kring någonting. När allt går bra hörs ingenting.
LÄS MER! Kommunerna som är bäst på sociala medier
Så gjorde vi
Listan bygger på sökningar på politikernas namn i Retriever Mediearkivet. Varje träff tas med, exempelvis räknas en artikel två gånger om den publiceras både på webb och i tidning. När det gäller personer med vanliga namn har avgränsningar gjorts för att få ett mer korrekt resultat. Sökningen görs i totalt 2 700 svenska redaktionella medier: tryckta tidningar, webb, radio och tv. Även så kallade alternativa medier ingår.
Du missar innehåll i denna artikel på grund av dina cookie-val. Kontrollera dina inställningar och dubbelkolla om Infogram är blockerad under “Visa våra partners”.
Du missar innehåll i denna artikel på grund av dina cookie-val. Kontrollera dina inställningar och dubbelkolla om Infogram är blockerad under “Visa våra partners”.