Låt folket säga sitt om Stornorrland

Grunden för planen är lagd av civilminister Ardalan Shekarabi (S) och den S-ledda regeringen som sommaren 2015 tillsatte en utredning som ska föreslå en ny läns- och regionindelning. Syftet är att Sverige ska delas in i väsentligt färre län och regioner.

Planen är att de två utredarna i Indelningskommittén, Barbro Holmberg (S) och Kent Johansson (C), ska kratta manegen tillsammans med de fyra socialdemokratiska ordförandena. Målsättningen är att en storregion Norrland ska vara beslutad av riksdagen redan när nästa val äger rum i september 2018.

Väljarna ska således ställas inför ett fullbordat faktum, en storregion bestående av de fyra norrlandslänen, men som de aldrig fått ta ställning till. Uttrycket “ att känna och utöva av folket givet mandat” tycks förespråkarna av en storregion inte ha reflekterat över.

Där i Stornorrland ska enligt direktiven indelningen innebära stabila ekonomiska förhållanden, bättre överensstämmelse med medborgarnas behov och deras möjligheter att utöva demokratiskt inflytande. Jag tror inte det finns någon politiker som kan intyga att så verkligen blir fallet eftersom ingen forskning kan bekräfta det. Man säger att demokratin ska stärkas, men samtidigt är bristen på förankring och delaktighet uppenbar. Tror man verkligen att den folkliga förankringen ökar i en region där besluten flyttas längre ifrån medborgarna?

Den stora frågan är varför den styrande majoriteten avser att köra över befolkningen i fyra län och helt bortser från att kampen för demokrati alltid handlat om att människor ska få tycka till om och rösta i stora och principiellt viktiga frågor?

Personligen tror jag mig veta vad som egentligen styr deras agerande. Det är inget allmänintresse utan ett politiskt egenintresse där det styrande partiet, Socialdemokraterna, i de fyra norrlandslänen är ute efter att stärka sin egen maktställning. Bildandet av en storregion kommer att innebära att små partier starkt missgynnas i ett blivande regionparlament.

Sjukvårdspartiet som är ett lokalt parti endast i Norrbotten, om än stort med våra 19 mandat i landstingsfullmäktige och som jag själv tillhör, kommer också att missgynnas och kommer att förlora inflytande. Men inte lika mycket som de små partierna som rentav kan bli utan plats i ett regionparlament.

Ett annat politiskt egenintresse som man definitivt inte ska bortse ifrån kan hänföras till orden “storlek” och “stora budgetproblem”. En storregion innebär utökad makt över långt större områden och över ett betydligt större antal innevånare än tidigare. Förhoppningen att de ekonomiska problemen ska lösas genom en storregion är en drivfjäder som istället kommer vara ett sänke. Eller som någon träffande uttryckt det “man kan inte få ett flöte genom att slå ihop fyra sänken”.

Direktiven till regionutredarna talar om medborgarnas behov och deras möjlighet att utöva demokratiskt inflytande. Men planen är nu den motsatta. Besluten kommer flyttats ännu längre bort från invånarna i de fyra länen. Deras möjlighet att utöva lokalt demokratiskt inflytande minskar i den nya storregionen.

Så se upp länsmedborgare i berörda län, landsting och region. Det politiska egenintresset står på tå och lär få förtur av en vänligt sinnad Indelningskommitté när de lägger sitt delbetänkande den 30 juni 2016.

Dan Ankarholm, ledamot i landstingsstyrelsen i Norrbotten, 1:e vice ordförande Norrbottens Sjukvårdsparti