fredag24 mars

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Kultur för innovation och ekonomisk tillväxt

Samhällsdebatten präglas av att Sverige står inför stora utmaningar. Migration, välfärd, bostadsbyggande, stärkt innovationskraft etc. Ett land som vill utvecklas, bygga framtidstro och bli än mer attraktivt behöver satsa strategiskt på kultur. Detta kommer att diskuteras på konventet Folk och Kultur som öppnas av kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) i Eskilstuna idag.

Publicerad: 7 februari 2018, 07:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Foto: Colourbox, Patrick Trägårdh, Johan P Hammarstedt, Erik Unnerdal


Ämnen i artikeln:

KulturpolitikEkonomiInnovationTillväxt

Den amerikanska professorn Richard Florida, upphovsmannen till begreppet ”den kreativa klassen” har trollbundit sin publik i många år med sina teorier om det moderna samhällets behov av kreativa miljöer. Emellanåt kan hans index förefalla lite fluffiga, men även ekonomer som Pier Luigi Sacco, Emma Stenström och David Throsby har visat på mer hårda fakta och mätbara underlag som pekar i liknande riktning.

Saccos forskning visar på kulturens växande betydelse för tillväxt och jobb i framtidens ekonomi. Han menar också att gränserna mellan kulturproduktion och kulturkonsumtion mer och mer flyter ihop och att deltagandet blir det centrala. Sacco har också med EU-statistik kunnat visa en direkt koppling mellan ett lands befolknings kulturella deltagande och landets förmåga till innovation.

Throsbys modeller visar den potential kulturområdet besitter samt vilka ekonomiska, arbetsmarknads- och exportmässiga möjligheter som finns där om vi satsar på området. Teorin är mycket enkel och utgår från att en kreativ kärna med kulturskapare som i sin tur skapar ringar på vattnet i de kulturella näringar de verkar – film, gallerier och förlag osv. Deras dynamiska effekter påverkar i nästa steg den kreativa industrin – till exempel reklam, design, mode och dataspel, vilka i sin tur får effekter för den kulturrelaterade näringen, exempelvis tekniken.

De här ”ringarna” är beroende av varandra men grundar sig i kärnan av kulturskapare som utgör grunden för en industri, som i dagsläget sägs omsätta mer än Europas bil- och kemiska industri sammantaget. 2015 omsatte exempelvis bara den svenska modebranschen 305 miljarder kronor. Bilden säger oss att de offentliga medel som idag investeras i kulturen alltså är en krasst ekonomisk välplacerad investering.

Emma Stenström lyfter en viktig aspekt när hon understryker att kultur inte bör lämnas enbart åt ekonomins och marknadens villkor. Kulturens och konstens styrka är snarast att den medför andra värden än de ekonomiska och världsliga, vilket gör att vi lär oss att beakta värden ur fler perspektiv än ekonomiska.

Inom politiken talas det ofta om vikten av samverkan. Samtidigt sker arbetet i olika politikområden alltför ofta i stuprör. En anledning till detta tror vi är att det saknas arenor för dialog. Enstaka områden finns förstås – kultur och sjukvård samverkar ibland i projekt, liksom kulturen ofta involveras i skolan. Men arenorna för det kontinuerliga samtalet saknas.

Visst finns årliga arrangemang som Almedalsveckan i Visby, Bok- och biblioteksmässan i Göteborg och de ambulerande Mänskliga Rättighetsdagarna. Men dessa tenderar att skapa öar för de redan frälsta. Därför har vi initierat Folk och Kultur – ett kulturpolitiskt konvent och en mötesplats för det breda samtalet, över sektorsgränser, där konsten och kulturen är grunden. Ett konvent där den regionala och lokala kulturen får ta plats i ett nationellt sammanhang.

Vi ser fyra områden som är centrala för Sveriges framtida konkurrenskraft:

att beslutsfattare i offentlig såväl som i privat sektor ser det strategiska i att föra in kultur på fler områden, för att utveckla sina verksamheter.
att de resurser som används till kultur ses som en investering samt ökas för att stärka Sveriges utvecklings- och innovationskraft.
att fler beslutsfattare – över sektorsgränserna – engageras i dialog och samtal. Det är avgörande att vi inte låser in oss i olika politik-/sakområden.  
att det offentliga samtalet – och inte minst den kommande valrörelsen – får fler inslag av lågfrekventa långsiktiga strategier och visioner än högfrekventa kortsiktiga reaktioner av utspels- och kvartalspolitisk karaktär.

Att lyckas med dessa fyra utmaningar är en förutsättning för att Sverige ska bli mer kreativt, konkurrenskraftigt och attraktivt. Ett sätt för oss att dra vårt strå till stacken är Folk- och Kultur. Samtliga partiers yttersta ledningar är representerade i samtalen under denna vecka. Förutsättningarna är goda.

Nina Björby, (S), ordförande Regional Musik i Sverige

Åsa Kratz, (S), ordförande Länsteatrarna i Sverige

Yvonne Hagberg, (S), ordförande Länsmuseernas Samarbetsråd

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev