”Krav på legitimation höjer patientsäkerheten”

Under året har utredningen ”Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer” överlämnats till regeringen. Utredningen föreslår bland annat att en legitimation för undersköterskor införs. Det är ett uttalande som vi varmt välkomnar och stödjer. Dessvärre ser vi nu att flera remissinstanser, däribland Socialstyrelsen, är kritiska till förslaget.

Socialstyrelsen skriver i sitt remissvar att införande av yrkeslegitimation skulle kunna leda till färre behöriga inom yrket. Vi skulle vilja hävda att det är precis tvärtom. En legitimation för undersköterskor är ett avgörande steg för att möta dagens rekryteringsbehov och kompetenskrav. Ett införande av en legitimation skulle gynna såväl personer i behov av vård- och omsorg som personer som vill arbeta inom ett av samhällets allra viktigaste yrken.

Precis som läkare och sjuksköterskor fyller undersköterskor en nyckelfunktion inom vård och omsorg. Vi vet att arbetslagets kompetens och enhetschefernas förutsättningar att kunna planera verksamheten är de i särklass viktigaste faktorerna bakom hög kvalitet och god kontinuitet. En legitimation för undersköterskor garanterar att anställda med denna yrkestitel har de färdigheter som krävs för att vårdkedjan ska fungera, inte minst i vården och omsorgen om äldre personer.

Vi kan dock konstatera att dagens system gett upphov till stora variationer i undersköterskornas kompetens och utbildningsnivå. Innehållet och kraven på utbildningarna skiljer sig kraftigt åt mellan olika arbetsgivare och mellan olika delar av landet. Som undersköterska kan du därför ha svårt att veta vad som förväntas av dig och var du har behörighet att arbeta. Det är hög tid att införa nationella riktlinjer och legitimationskrav för att öka likvärdigheten och säkerställa rätt kompetens, men också flexibiliteten för undersköterskorna att kunna byta jobb.

Förslaget om legitimation för undersköterskor har också ett brett stöd bland allmänheten. I en färsk SIFO-undersökning som Kommunal låtit göra framgår att sju av tio tillfrågade anser att det skulle vara ett bra sätt att säkra patientsäkerheten och kvaliteten i äldreomsorgen. Undersökningen bekräftar således att införandet av en undersköterskelegitimation är ett steg i rätt riktning.

Vi befinner oss i ett läge där vi måste investera mer i undersköterskornas kompetens. Stora pensionsavgångar väntar samtidigt som befolkningen ökar och fler lever längre. Med en legitimation för undersköterskor skapas en tydlig bild av vad en undersköterska är och vilka uppgifter hen utför. Det är viktigt, inte minst ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Som mottagare av vård och omsorg ska det vara tydligt vad du kan förvänta dig och vilka kunskaper den som ger dig vård- och omsorg besitter. Den tydliga yrkestiteln kan också, tvärtemot vad Socialstyrelsen anför i sitt remissvar, öka attraktiviteten och söktrycket till dessa utbildningar och tjänster.

Hur bör man då gå till väga? När frågan om införandet av en yrkeslegitimation kommer på tal nämner många de problem som uppstod vid införandet av en lärarlegitimation. Här finns flera lärdomar att dra nytta av. Naturligtvis måste kraven införas gradvis. Det måste också göras möjligt för anställda som jobbat en längre tid i yrket att tillgodoräkna sig de erfarenheter de införskaffat sig under sin karriär. Vi ska dock komma ihåg att Sverige inte är först ut, snarare sist bland våra nordiska grannländer. I Danmark och Norge finns redan idag undersköterskelegitimation och i Finland är undersköterska en skyddad yrkestitel.

Det är dags att det blir tydligare vad som faktiskt krävs i vården och omsorgen och vi hoppas att fler förstår värdet av en undersköterskelegitimation. Det handlar inte enbart om hur många huvuden och händer som finns inom yrket undersköterska, utan om hur kvaliteten ska kunna garanteras och attraktiviteten för yrket förbättras.

Tobias Baudin, förbundsordförande Kommunal

Susanne R Suvanto, verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet