Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Kommuntopparna Axel Josefson (M), Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) och Pehr Granfalk (M) känner försiktig optimism efter ett tufft pandemiår, dock ser de orosmoln.

Foto: Daniel Stiller/Bildbyrån, Petter Arvidson, Maxim Thoré

Kommuntoppar efter pandemin: ”Hur den verkliga konjunkturen ser ut vet vi inte”

Äldreomsorgen blev det stora misslyckandet. Ekonomin gick långt bättre än väntat. Men oron för arbetslösheten är fortfarande stor. DS har återvänt till de fyra kommuntoppar vi följde under pandemivåren 2020. Nu ger vaccineringarna hopp om normalitet, men man vågar inte riktigt ropa hej än.

Publicerad: 2 juli 2021, 08:11

Johan Delby

Reporter

jd@dagenssamhalle.se

Kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson (M) känner försiktig optimism när han går genom centrala Göteborg.

– Jag ser fler som rör sig ute och som sitter på krogarna. Livet börjar återgå till hur det var före pandemin, säger han.

Hans partikollega Pehr Granfalk, kommunstyrelsens ordförande i Solna, tänker ungefär likadant. Det gjorde han i och för sig för ett år sedan också.

– Men den här gången är vi väl alla lite mindre naivt optimistiska. Och det finns ändå något slags tillförsikt kring att vi kan gå tillbaka till någon form normalläge efter sommaren, säger han.

Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), Malmös ledande kommunpolitiker, talar om ljuset i tunneln.

– När jag går genom staden i dag känns det klart annorlunda än för bara en månad sedan. Det är hoppfullt att vaccineringarna rullar på även om man inte riktigt vågar ropa hej på grund av mutationerna, säger hon. 

Även Bosse Svensson (C), kommunstyrelsens ordförande i Östersund, är hoppfull. Samtidigt varnar han för ”tickande bomber” som vi ska återkomma till.

Våren och försommaren 2020 följde Dagens Samhälle de fyra lokala toppolitikerna vecka för vecka, från påsk till midsommar. Mycket handlade om smittan på äldreboendena, en politik som fick skötas digitalt och en stor oro för ekonomin och en växande arbetslöshet.

Till sommaren 2020 minskade smittan snabbt och statsepidemiolog Anders Tegnell trodde inte på någon andra våg i Sverige. Men eländet hade ju bara börjat. Det kom en andra våg, som inte minst slog hårt mot de landsdelar som tidigare klarat sig lindrigare. Och en tredje.

Sommaren 2021 skymtar något slags normalläge, även om det är ett nytt sådant. Och krisen i rikspolitiken har tagit över uppmärksamheten. De fyra politikerna kan försiktigt börja summera pandemierfarenheterna så här långt.

Det positiva först. För ett år sedan var de alla rejält bekymrade för ekonomin och räknade med att skatteintäkterna skulle dyka. Malmö kalkylerade exempelvis med ett tapp under 2020 på 600 miljoner kronor, Östersund med 130 miljoner.

”Att staten täckte upp för sjukskrivningarna har varit en stor hjälp”, säger Axel Josefson, kommunstyrelsens ordförande (M) i Göteborg.Foto: MICHAEL ERICHSEN

”Att staten täckte upp för sjukskrivningarna har varit en stor hjälp”, säger Axel Josefson, kommunstyrelsens ordförande (M) i Göteborg.

Foto: MICHAEL ERICHSEN

Facit blev att alla gick med överskott, totalt blev det plus 30 miljarder för kommunkollektivet. Viktigaste förklaringarna: stora tillfälliga statsbidrag och besparingar när verksamheten stängdes ned eller drevs på ett annat sätt.

– Att staten täckte upp för sjukskrivningarna har varit en stor hjälp. Att vi inte rest så mycket, ställt in en del projekt och stängt exempelvis simhallar har gjort att kostnader försvunnit, lyder Axel Josefsons förklaringar till att staden redovisade ett plus på 2,4 miljarder.

Axel Josefson (M), 50 år

Kommunstyrelsens ordförande i Göteborg sedan 1 januari 2019.

Leder ett minoritetsstyre med M, C, KD och L.

Om nästa mandatperiod: ”Ja, jag kandiderar.”

Bosse Svensson konstaterar att alla hade fel i prognoserna.

– Vi underskattade fullständigt den kortsiktiga effekten av de samlade statliga åtgärderna, säger han.

Solnas förmåga att snabbt ställa om verksamheterna bidrog till besparingar som var viktiga, enligt Pehr Granfalk.

– Och de kostnader som vi befarade på grund av uteblivna skatteintäkter, och framför allt i ökade utbetalningar av försörjningsstöd, sköts möjligen på framtiden tack vare permitteringsstöd och liknande åtgärder.

Katrin Stjernfeldt Jammehs Malmö gjorde ett plus med 1,2 miljarder 2020, inte minst tack vare statsbidragen.

– Men om man tittar på de långsiktiga effekterna är det osäkert hur snabbt ekonomin återhämtar sig genom att arbetstillfällen kommer tillbaka.

Malmö har landets högsta arbetslöshet, drygt 14 procent. Många är långtidsarbetslösa och risken finns att de får det ännu tuffare. Ett skäl är att många svenskar som före pandemin jobbade i Köpenhamnsområdet nu sökt sig till jobb inom handel och service i Malmö.

LÄS MER: Fyra kommuners coronakamp (26 juni 2020). 

– Får vi inte i gång gränspendlingen kommer de som stod långt från arbetsmarknaden att hamna ännu längre ifrån den, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Besöksnäringen och restaurangerna har haft ett mycket tufft år. Malmös kommunstyrelseordförande bedömer ändå att många har kunnat hålla ut tack vare de statliga stöden. 

Axel Josefsson konstaterar att industrin i Göteborg tuffar på i högkonjunktur. Men totalt är ändå 10 000 fler arbetslösa nu jämfört med före pandemin. Framför allt handlar det om restaurangbranschen och besöksnäringen.

Göteborg är en normal sommar Sveriges främsta evenemangsstad och 2020 var tänkt att bli något alldeles extra med bland annat fyra Ulleviframträdanden av Håkan Hellström. Men alla konserter ställdes in. Detsamma gällde för världens största fotbollsturnering för ungdomar, Gothia cup, och handbollens motsvarighet Partille cup. Det blir likadant i år. Miljarder i turistekonomisk omsättning går förlorade även denna sommar. Axel Josefson ser trots allt en ljusning. Exempelvis har kommunägda Liseberg öppnat, om än begränsat.

– Jag tror att restaurang- och besöksnäringen kan återhämta sig en del. De flesta kommer att semestra i Sverige och även om vi inte har de stora evenemangen lär folk söka sig till Göteborg och andra större städer.

Bosse Svensson (C), 61 år

Kommunstyrelsens ordförande i Östersund sedan hösten 2018.

Leder ett minoritetsstyre med C, M, KD och L.

Om nästa mandatperiod: ”Jag har inte bestämt mig. Att vara kso är mycket här och nu och de senaste 1,5 åren har varit en mycket speciell tid. Jag blir 66 under nästa mandatperiod. Ska jag fortsätta så ska jag göra upp det med familjen. Den diskussionen tas i sommar.” 

Även Östersund är en stor evenemangsstad sommartid. Storsjöcupen, en fotbollsturnering för barn och unga, är normalt värd 80 miljoner i turistekonomisk omsättning. Festivalen Storsjöyran brukar dra in minst lika mycket. I fjol ställdes evenemangen in och det blir samma visa 2021.

– Förra sommaren var en total katastrof för hotell och restauranger, säger Bosse Svensson.

Kanske blir det lite bättre i år. Några fler norrmän lär komma och organisationen bakom Storsjöyran planerar ett tiotal mindre konserter.

”Hur den verkliga lokala konjunkturen ser ut vet vi inte ännu, säger Bosse Svensson, kommunstyrelsens ordförande (C) i Östersund.Foto: JOHAN AXELSSON

”Hur den verkliga lokala konjunkturen ser ut vet vi inte ännu, säger Bosse Svensson, kommunstyrelsens ordförande (C) i Östersund.

Foto: JOHAN AXELSSON

Östersund har flera mindre familjedrivna hotell. För ett år sedan befarade Bosse Svensson att de skulle tvingas lägga ned. Men de är kvar.

– Att så många har härdat ut är obegripligt. Jag känner till flera hotell- och restaurangägare som både tagit privata blancolån, konsumerat sin balansräkning och belånat huset för att kunna hålla i gång med ett minimum av personal.

Bosse Svensson trodde att småföretagarkulturen skulle bli ett problem, att de kanske skulle ha varit säkrare med fler stora kedjor. Men kanske var det tvärtom.

– När man slåss för livet och sin familjs överlevnad kan man gå mycket längre än de flesta. Samtidigt finns det en del tickande bomber eftersom företagarna har uppskjutna skatter, hyresrabatter och krediter som löser ut snart. Hur den verkliga lokala konjunkturen ser ut vet vi inte ännu, säger han.

I Solna är arbetslösheten inte ens hälften så hög som i Malmö.

– Men med Solnamått mätt är 6 procent ganska högt. Vi har inte återhämtat oss på långa vägar när det gäller besöksnäringen, säger Pehr Granfalk.

Att hotell, restauranger och handel har det tufft spär inte minst på ungdomsarbetslösheten.

Den så kallade Solnamodellen har blivit lite av ett signum för den kommun Pehr Granfalk styr. Det handlar om ett mångårigt samarbete mellan Solna stad och det lokala näringslivet för att få människor i arbete eller studier.

– Vi har nu även öppnat Solnamodellen för ungdomar. I stället för att behöva gå via socialtjänsten och försörjningsstöd kan de gå direkt till något vi kallar Jobbfabriken. Behöver de hjälp att komma in på arbetsmarknaden så kan vi ge det, säger Pehr Granfalk.

Pehr Granfalk (M), 45 år

Kommunstyrelsens ordförande i Solna sedan 1 januari 2012.

Leder ett majoritetsstyre med M, L, C, KD och MP.

Om nästa mandatperiod: ”Det är klart att jag ska kandidera.”

Den svenska coronastrategin var vårvintern 2020 tydlig på en punkt: de gamla och sköra skulle skyddas. Ändå stod det snabbt klart att smittan hade tagit sig in på de särskilda boendena. Kritiken mot kommunernas äldreomsorg blev senare hård från både coronakommissionen och Inspektionen för vård och omsorg (Ivo).

Runt påsken i fjol hade Östersund redan drabbats av ett tiotal dödsfall på sina boenden. Insikten fanns om hur svårt det var att stänga smittan ute när den väl fått fart i samhället. 

I Malmö hade ännu ingen i äldreomsorgen då ännu avlidit med covid-19. 

Solna och Göteborg var inte lika lyckligt lottade, men såväl Pehr Granfalk som Axel Josefson bedömde i april att läget i äldreomsorgen trots allt var någorlunda under kontroll. De skulle få anledning att revidera den uppfattningen.

I slutet av maj 2020 kunde Göteborgs-Posten visa att dödssiffrorna på äldreboendena var långt högre än vad staden redovisat och Axel Josefson tvingades medge att politiken inte haft koll. Det fanns stora brister när det gällde bland annat skyddsutrustning, arbetsledning och hygienrutiner.

Axel Josefson är i dag självkritisk när det gäller äldreomsorgen:

– Vår beredskap att hantera pandemin var inte tillräcklig, slår han fast.

– Men vi har nu rustat upp vår äldreomsorg både när det gäller kompetens och material. Tidigare hade vi för många personer inne i verksamheten. Nu är det färre eftersom fler jobbar heltid. Krisen har också visat på betydelsen av välutbildad personal. Där har vi en utmaning, det är inte så många som söker utbildningarna.

I Solna hamnade fokus på äldreboendet Berga, drivet av företaget Ansvar och Omsorg, där smittan kom in tidigt och där många gamla avled. Personalens berättelser om en kaotisk situation fick snabbt medial spridning. 

Den externa utredning som Solna stad beställde visade på brister, inte minst i fråga om hygienrutiner. Ett stort problem var också att en majoritet av personalen var sjukskriven när smittan bland de boende kulminerade.

Det var också tydligt att kunskapen om covid-19 och hur viruset smittade allmänt var dålig i mars 2020. Det kan exempelvis vara värt att påminna sig om att finalen i Melodifestivalen hölls den 7 mars på Friends Arena i Solna. Två veckor senare fick Berga äldreboende sitt första covid-19-fall.

Solna stad anser att Ansvar och Omsorg nu har ordning på verksamheten och att problemen som uppstod till stor del berodde på att smittan kom in så tidigt.

I februari i år fattade man beslut om att tillfälligt förlänga avtalet med Ansvar och Omsorg. Tanken var då att avvakta den pågående Ivo-granskningen av Berga. Förhoppningen var att det skulle komma före sommaren, men nu tycks det dröja till hösten. Därför har vård- och omsorgsnämnden i dagarna beslutat om en förlängning av upphandlingen från Ansvar och Omsorg.

Samtidigt pågår sedan ett drygt år tillbaka en förundersökning om arbetsmiljöbrott på Berga under de månader i fjol då så många gamla avled och en stor del av de anställda smittades. Brottsmisstankarna gäller vållande till kroppsskada eller sjukdom samt framkallande av fara för annan. Skulle det bli ett åtal mot Ansvar och Omsorg kan Solnas syn på bolaget ändras.

Solnas kommunstyrelseordförande Pehr Granfalk (M) intervjuas av Dagens Samhälles reporter Johan Delby coronavåren 2020.Foto: MAXIM THORE

Solnas kommunstyrelseordförande Pehr Granfalk (M) intervjuas av Dagens Samhälles reporter Johan Delby coronavåren 2020.

Foto: MAXIM THORE

– Då kommer frågan i ett annat ljus för oss, säger Pehr Granfalk.

I Solna drivs åtta av nio äldreboenden i privat regi. Pehr Granfalk anser att det upplägget inte påverkat stadens möjligheter att ha kontroll.

– Det här är inte en fråga om driftsform. Kommunerna har inte varit bättre under pandemin än privata utförare, säger han.

Efter en period med många dödsfall på kort tid stabiliserades läget inom äldreomsorgen i Östersund. Bosse Svensson anser att det finns strukturella lärdomar att dra inför framtiden.

– Det måste komma förändringar när det gäller enheternas storlek, slår han fast.

De planer som i Östersund fanns på att bygga ännu större har redan skrotats.

Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), 47 år

Kommunstyrelsens ordförande i Malmö sedan 1 juli 2013.

Leder ett minoritetsstyre med S och L.

Om nästa mandatperiod: ”Jag har aviserat att jag står till förfogande. Jag känner att vi är på uppgång med skolresultaten, att det byggs bostäder i hela staden och att jag gärna vill hålla i det. Här finns mycket kvar att göra.”

I Skåne tog smittan våren 2020 aldrig fart på samma sätt som i Mälardalen.

– I början var vi beredda på att hamna i samma situation som Stockholm, men kanske 4-5 veckor senare. Men så blev det aldrig, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Malmös äldreomsorg fick tid att bygga upp covidteam och särskilda avdelningar för smittade, och kunde klara skyddet av de gamla bättre än många andra kommuner.

Troligen är det för tidigt att göra bokslut över pandemin, men de fyra politikerna ser saker de kunde ha gjort annorlunda i början av den.

– Vi borde ha satt in en del åtgärder tidigare. Framför allt tänker jag på besöksförbudet på äldreboendena, säger Axel Josefson.

Besöksförbud och stopp för sociala aktiviteter skapade oro och ohälsa, konstaterar Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) kommunstyrelsens ordförande i Malmö.Foto: PETTER ARVIDSON

Besöksförbud och stopp för sociala aktiviteter skapade oro och ohälsa, konstaterar Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) kommunstyrelsens ordförande i Malmö.

Foto: PETTER ARVIDSON

Katrin Stjernfeldt Jammeh funderar samtidigt över konsekvenserna av nedstängningen av de sociala aktiviteterna och besöksförbudet. Det skapade oro och ohälsa bland både gamla och deras anhöriga.

– Det skulle vi göra på ett annat sätt om situationen uppstår igen.

Solna införde besöksförbudet relativt tidigt. Pehr Granfalk är ändå kritisk till att kommunen först avvaktade besked från myndigheterna.

– I framtiden ska vi vara mer självständiga i besluten.

Bosse Svensson ser en pandemieffekt på utbildningsresultaten som kommer att behöva hanteras.

– Och vi har, precis som nationellt, en besvärande stor psykisk ohälsa bland våra unga. Jag tror att den har accelererat under den här perioden.

Han, Katrin Stjernfeldt Jammeh och Axel Josefson anser att den svenska coronastrategin till stor del skötts väl. Pehr Granfalk är dock starkt kritisk till regeringens agerande.

– Ett exempel är att det är riktigt illa av dem att ha presskonferenser på fredagar efter lunch där de ger besked om att kommuner till måndagen ska ställa om en hel verksamhet, säger han.

Och eftersom det ibland kommit krav på viktiga förändringar som ska genomföras snabbt har det, enligt Pehr Granfalk, ofta runt om i landet suttit hundratals kommunala tjänstemän bänkade framför presskonferenser där ämnet för dem inte annonserats i förväg. Och så har det för det mesta ändå visat sig att det den gången inte kommit något de behövt hantera. Slöseri med tid.

– Det är bara arrogant och ett sätt att profitera på medieutrymme under en pandemi. De kunde åtminstone meddela i förväg när det har något att säga om hur kommunerna ska organisera sig, dundrar han.

Alla de fyra toppolitikerna har under pandemin i huvudsak haft digitala möten. De är överens om att det fungerat över förväntan och att en hel del även i fortsättningen kommer att skötas framför skärmen.

– Men det har blivit många fler möten under pandemin, kanske tio på en dag i stället för fem. Det har ju blivit lättare att kalla till dem och du har ingen ställtid mellan dem, säger Pehr Granfalk.

Katrin Stjernfeldt Jammeh längtar efter att kunna träffa fler fysiskt.

– Jag saknar livet och myllret i stan och det som är stadens själ. Och jag saknar en del av mötena och relationerna där man jobbar fram idéer, sådant som inte sker på de agendasatta mötena. Det är något i de där mellanrummen som saknas.

Samtidigt medger hon att hon även i fortsättningen gärna tar många av mötena i huvudstaden digitalt.

– Jag minns inte när jag var i Stockholm senast. Men det var längesedan.


Ämnen i artikeln:

CoronavirusetGöteborgPolitikerEkonomisk politik

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News