Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

måndag17.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Demokrati

Kommunernas webbtexter kan bryta mot EU-rätten

Av Sveriges 20 största kommuner uppmanar 75 procent sina invånare att köpa närproducerat. En sådan uppmaning på en webbsida kan strida mot EU-rätten visar en aktuell utredning från Kommerskollegium.

Publicerad: 4 december 2012, 06:03

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

EUInternet

En grundläggande princip för EU:s inre marknad är att medlemsländerna inte får sätta upp onödiga hinder för den fria rörligheten för varor, tjänster, personer och kapital. De flesta myndigheter och kommuner känner till detta och att de måste ta hänsyn till EU-rätten när de antar föreskrifter, fattar beslut eller vidtar andra bindande åtgärder som kan inskränka den fria rörligheten.

Skyldigheten att följa EU-rätten gäller dock inte bara bindande åtgärder. EU-domstolen har underkänt nationella informationskampanjer och till och med en enskild tjänstemans uttalanden, då dessa ansetts utgöra otillåtna hinder för den fria rörligheten. Domstolen har klargjort att det är effekten - inte formen - av en åtgärd som är av betydelse. Inte heller behöver åtgärden ha fått någon mätbar effekt på handeln, det räcker att åtgärden riskerar att få en sådan effekt. Det innebär att även till exempel information på webbplatser, pressmeddelanden samt olika typer av policy- och vägledningsdokument berörs av EU-rätten om de kan få en negativ påverkan på den fria rörligheten.

Att exempelvis kommuner uppmanar kommuninvånarna att köpa närproducerat skapar enligt vår bedömning hinder som knappast är förenliga med EU-rätten. Att förorda produkter som genomgått specifika svenska tester men inte godta tester som gjorts i andra EU-länder ses också som handelshinder. Detsamma gäller att avråda från att köpa varor från andra länder eller från att handla på nätet.

Innebär detta att kommunen eller myndigheten bör avstå från att informera via webben eller ge rekommendationer? Nej, självklart inte. Att exempelvis varna för farliga produkter eller ge vägledning för hur regler ska tolkas är viktiga uppgifter som i sig inte är EU-rättsligt problematiska. Det är däremot viktigt att kommunen eller myndigheten gör en bedömning av åtgärdens effekt på den fria rörligheten, oavsett åtgärdens form.

Det är viktigt att poängtera att det inte är helt förbjudet att vidta åtgärder som hindrar för den fria rörligheten. Sådana hinder är enligt EU-rätten tillåtna när kommunen eller myndigheten kan visa att hindret faktiskt är nödvändigt för att skydda exempelvis miljön eller människors hälsa. Om skyddet kan uppnås med olika medel ska myndigheten eller kommunen välja det alternativ som skapar minst hinder för den fria rörligheten.

För att privatpersoner och företag ska kunna ta tillvara sina möjligheter på den inre marknaden är det viktigt att alla typer av offentliga åtgärder, inte bara föreskrifter och beslut, sker i enlighet med reglerna för den fria rörligheten. För ett export- och importberoende land som Sverige är en fungerande inre marknad, vilket EU:s regler om fri rörlighet syftar till, särskilt betydelsefull. Vår utredning kan förhoppningsvis ses som en hjälp för kommuner och statliga myndigheter att följa EU-rätten.

Fredrik Olsson, jurist och utredare vid Kommerskollegium

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

EUInternet

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev