Kommunerna missar idrottande ungdomar

Bilden som finns av Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet är ofta förlegad och felaktig, visar en färsk rapport som undersökningsföretaget Novus har gjort på uppdrag av Korpen. Vi anser att det är hög tid att kommunerna börjar se på Korpen som den stora ungdomsorganisation som Korpen växt till under senare år.

Vad vi sett under de senaste åren är att många unga som slutar i sin förening därmed inte slutar med idrott, utan väljer att aktivera sig hos Korpen. I början av 2000-talet hade Korpen runt 1 500 medlemmar i åldrarna 16-25 år, i dag är den siffran nära 48 000. Bara det senaste året ökade Korpen med 7 000 unga medlemmar. Det gör Korpen till en av de största ungdomsorganisationerna i Sverige och ett av de större specialidrottsförbunden inom Riksidrottsförbundet. Ökningen har skett utan att väcka större uppmärksamhet men är av betydande vikt för utvecklingen av idrotten ute i kommunerna.

Under våren har Korpen genomfört en Novus-undersökning där vi frågat kommunalråd och handläggare i kommuner som handhar lokalfrågan om hur de resonerar när de fördelar tillgång till aktivitetsytor, och deras kunskaper om Korpen. Vad vi ser i undersökningen är att kunskapen om Korpen som en stor ungdomsorganisation som växt kraftigt är låg. Knappt hälften av kommunerna svarar att de känner till vår verksamhet väl. Enbart två procent av de svarande uppger att de tänker på unga när de hör Korpen, 18 procent uppger däremot att de tänker på äldre! Novus har även frågat förtroendevalda inom Korpen om hur de ser på relationerna med kommunen. Hälften svarar att de upplever att kommunen ser deras verksamhet som mindre viktig i förhållande till andra idrottsförbunds verksamhet.

Synen på Korpen som en organisation för äldre lever alltså ofta kvar hos ansvariga tjänstemän i kommunerna, vilket får konsekvenser när kommunen tilldelar ortens föreningar planer och hallar. Det finns flera exempel, till exempel från kranskommuner i Stockholm, där korpföreningar tvingats tacka nej till nya ungdomslag för att kommunen inte kunnat erbjuda fotbollsplaner. Undersökningen visar att barn 7-12 år och yngre ungdomar 13-15 är de absolut mest prioriterade grupperna vad gäller fördelning av aktivitetsytor för idrottsverksamheter. Att barn och unga i de åldrarna ska ha bra tillgång till aktivitetsytor är självklart, men det är också av största vikt att även ungdomar från 16 år och uppåt som vill fortsätta motionsidrotta när de lämnar sin förening ges den möjligheten.

Bristen på aktivitetsytor är akut, inte minst i storstäderna och det är gemensamt problem för idrotten. Tillgång till aktivitetsytor är givetvis en förutsättning för att alls kunna motionera, men även kvalitén på lokalerna är viktig för att skapa trivsel och säkerhet hos utövarna. Det gäller inte minst alla unga tjejer som grupptränar med Korpen i gympasalar och liknande ställen. 66 procent av kommunerna svarar här att deras lokaler håller hög kvalité, något som bara en dryg tredjedel av de förtroendevalda inom Korpen håller med om.

Det finns förstås även goda exempel på välfungerande samarbete mellan kommuner och korpföreningar. Ett sådant är i Stockholm. Där har korpföreningen gått från att känna sig förfördelad och bortglömd till en givande relation där kommunen ger föreningen bra hjälp och stöd i frågan om aktivitetsytor. Ett resultat av detta är att Korpen Stockholm nu har över 700 lag i seriespel i fotboll, rekord i föreningens historia. Vi är glada och stolta över att Korpen har blivit ett naturligt val för så många unga tjejer och killar som vill fortsätta idrotta. Vi är ett komplement till övriga specialidrottsförbund och vi hoppas nu att även kommunerna runt om i Sverige får upp ögonen för det ”nya” Korpen, så att vi tillsammans kan ge landets unga motionärer de bästa tänkbara förutsättningarna för att fortsätta med sin idrott.

Eva Bjernudd, generalsekreterare Korpen

Tommy Ohlström, ordförande Korpen