Demokrati
Kommuner trotsar Valmyndigheten – här räknar kommunalrådet röster
Publicerad: 24 augusti 2022, 12:25
Kommunstyrelsens ordförande Mathias Lindqvist (S) ska i september i vanlig ordning räkna röster. Foto: FREDRIK KARLSSON
Förtidsröstningen är igång. Valmyndigheten vill inte att politiker räknar röster i årets val. Men i vissa kommuner sker det ändå. ”Vi har haft den här modellen i alla tider.”
Valmyndigheten har i år skärpt reglerna kring valarbetet. Nytt är en rekommendation att personer på valbar lista inte ska jobba i vallokaler. Syftet är att undvika jäv och misstankar om valfusk. Många kommuner följer regeln, men inte alla.
Munkfors är en av Sveriges minsta kommuner och sliter för att få tag på röstmottagare. Kommunstyrelsens ordförande Mathias Lindqvist (S) ska i september i vanlig ordning räkna röster.
– När det gäller förtidsröstningen så har vi vår egen personal, det är kontaktcenter i kommunhuset som sköter den biten. På valdagen är politiker från alla partier med som valförrättare.
Munkfors jobbar sedan länge efter principen att det i huvudsak är partierna som ordnar röstförättare. Tidigare har ledamöter i kommunfullmäktige tillåtits sköta uppdraget. I våras lättades reglerna så att fler politiker kan rycka in.
En utveckling i motsatt riktning från Valmyndighetens rekommendation.
– I teorin fyller den naturligtvis ett väldigt bra syfte. I praktiken är det svårt att få tag på personer som är villiga att ställa upp, arbetet är väldigt tidskrävande. Vi har haft den här modellen i alla tider, det är ingen som har reflekterat över det, säger Mathias Lindqvist.
I vallokalen är politikerna helt neutrala, uppger han. Inga partibeteckningar tillåts.
– Där sitter man som en vanlig medborgare om man säger så. Vi får absolut inte påverka någonting.
Har det blivit svårare att hitta röstmottagare?
– Ja. Valnämnden och dess ordförande och kommunsekreterare som håller i valet har jättestora problem. Det kräver ganska mycket, dels utifrån valsäkerheten men också med mer generösa öppettider. Det är svårt, vi har det tufft.
LÄS MER: Välkända partipolitiska profiler får inte jobba i Malmös vallokaler
I Valmyndighetens nya riktlinjer ingår också att personer med nära relation inte bör jobba ihop i vallokalen. Rekommendationerna ingår inte i vallagen men bör följas, anser Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist.
– Att kommunerna gör olika, riskerar att skapa onödiga misstankar om valfusk och misstankar kan urholka förtroendet för systemet. Därför vill vi att kommuner gör på ett mer lika sätt, har hon sagt till SVT Södertälje.
I Malå i Västerbotten röstade drygt 2 000 personer i förra valet. I år ska 23 personer räkna rösterna, vissa av dem står på valbar lista. Kommunen har haft stora problem med att hitta privatpersoner som röstmottagare, berättar valnämndens ordförande Siv Stenberg (V).
Samtliga kommunanställda har kontaktats med skralt resultat.
– Intresset för att utföra de här viktiga uppdragen är väldigt lågt, säger hon.
Precis som Munkfors sätter Malå stor vikt vid att röstmottagarna har erfarenhet från tidigare val. Kommunen vidtar också åtgärder för att undvika jävsituationer. För säkerhets skull kommer personer från samma parti inte att räkna samtidigt.
– Vi har gjort en klar uppdelning. När man räknar rösterna så kan även allmänheten vara med och se hur rösträkningen går till. Personligen tycker jag att man kan vara väldigt trygg med att hanteringen kommer att ske på rätt sätt. Jag känner mig trygg i alla fall.
Hur tror du att väljarna uppfattar att politiker räknar röster?
– Jag tror att de tar det bra. Jag förmodar att väljarna vet att de inte ska möta någon politisk propaganda överhuvudtaget på ett visst avstånd vallokalen och i den. Absolut ingen politisk diskussion får råda, säger Siv Stenberg tidigare räknat röster, men inte gör det i år.
– Jag har suttit själv som röstmottagare i vallokal, jag har inte märkt att folk har reagerat på det över huvud taget.
I Malå får de som räknar förtidsröster 1 100 kronor i timmen. Den som arbetar på valdagen får dagersättning på 1 694 kronor. Kommunen har två vallokaler med varsin ordförande som får 500 kronor extra.
Arvodet skiljer stort mellan länets kommuner, rapporterar P4 Västerbotten. Till exempel får röstmottagare i Umeå mellan 3 000 och 9 000 kronor.
Att sockra erbjudandet med mer pengar har inte diskuterats i Malå, säger Siv Stenberg.
– När man pratar med folk om de är villiga att ställa upp så har inte ersättningen varit huvudfrågan.
LÄS MER: Nya högerblocket störst i var tredje kommun – ”Stänger inga dörrar”
LÄS MER: Så säkras valet – ökad risk för hot och sabotage: ”Ett angrepp kan bli förödande”