Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag14.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Demokrati

Kommuner lever inte upp till löften om jämställdhet

Feministiskt initiativ har genomfört en undersökning bland de 70 svenska kommuner som undertecknat en europeisk deklaration om jämställdhet. Trots goda intentioner är resultatet skralt.

Publicerad: 14 mars 2012, 06:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Jämställdhet

Med anledning av debatten om jämställdhetspolitikens inriktning i riksdagen i dag onsdag presenterar Feministiskt initiativ en rapport från en kort undersökning av hur jämställdhetsarbetet ser ut i de kommuner som undertecknat CEMR-deklarationen. CEMR är en europeisk deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå.

Feministiskt initiativ har genomfört undersökningen bland de 70 kommuner som undertecknat den europeiska deklarationen. Vår undersökning visar att det ser minst sagt skralt ut med handlingsplaner för jämställdhet. Av 34 svarande kommuner visar vår rapport att:

• 22 kommuner saknar en handlingsplan, det vill säga 65 procent av de svarande. 15 av dessa undertecknade deklarationen mellan åren 2006-2009.
• 4 kommuner svarade att de skulle upprätta en handlingsplan i och med att de fått projektmedel från SKL.

År 2006 undertecknade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR). Kommuner och regioner uppmanas att underteckna deklarationen, att offentligt ta ställning för jämställdhet och att inom sina områden verkställa sina åtaganden enligt deklarationen. Senast inom två år ska undertecknaren utarbeta och anta en handlingsplan för detta. Det räcker alltså inte att förbinda sig till deklarationens åtagande för att få igång ett jämställdhetsarbete!

För att vi ska kunna fortsätta det demokratiska utvecklingsarbetet och nå målet om ett jämställt samhälle fritt från diskriminering, behöver jämställdhetspolitiken en tydlig politisk ledning. Jämställdhet och antidiskriminering går in i alla politikområden, allt från socialförsäkringsområdet, arbetsmarknad, skatter, skola, kultur, idrott, miljö och så vidare. Samhällets olika maktstrukturer är avgörande för vilka olika villkor vi har. Jämställdhet är en demokratisk kvalitetsfråga liksom en jämlikhetsfråga, och demokratisk legitimitet handlar om delad makt och ökad kunskap.

I Sverige finns det 290 kommuner och 21 landsting varav 4 har regionalt ansvar. Kommuner och landsting har ett stort ansvar som arbetsgivare för genomförandet av reell jämställdhet. De måste även garantera att alla flickor och pojkar, kvinnor och män, ska mötas av en jämställd verksamhet och vara säkra på att slippa bli diskriminerade.

En annan förutsättning för att kunna arbeta strukturerat och resultatinriktat med jämställdhet är att kommunen använder sig av könsuppdelad statistik, bland annat för att synliggöra och värdera effekter och konsekvenser av politiska beslut för kvinnor, män, flickor och pojkar. Trots det visar vår undersökning att 11 av de 34 svarande kommunerna saknar könsuppdelad statistik.

Vi ser att flera kommuner har ambitionen att arbeta för att nå fram till det jämställdhetspolitiska målet. Av svaren framgår att arbetet med jämställdhet ser väldigt olika ut i olika kommuner. Svaren har visat på allt från att man inte har någon handlingsplan/ansvarig alls, att policydokument får tjänstgöra som handlingsplan, till exempel på hur man genom tydlig politisk ledning ger bra förutsättningar till framgångsrikt systematiskt och långsiktigt jämställdhetsarbete. I bland annat Umeå har man tillsatt ett jämställdhetsutskott direkt under kommunfullmäktige.

Av SKL:s hemsida att döma finns det fler kommuner som uppbär projektmedel för jämställdhetsarbetet. Att förlita sig på att jämställdhetsarbetet ska skötas genom projekt som har en tidsgräns är inte tillräckligt. Finns det inte ett politiskt långsiktigt, systematiskt och kontinuerliga jämställdhetsarbete riskerar det att försvinna när projekten avslutas.

Goda intentioner räcker inte: Jämställdhet är en kunskapsfråga. Menar man allvar krävs det ledande politiker som prioriterar frågan, en tydlig politisk ledning och regelbundna utbildningsinsatser i antidiskriminering och mänskliga rättigheter för all personal, på alla nivåer. Det räcker alltså inte med att kommunerna förlitar sig på olika tillfälliga projektmedel.

Stina Svensson, Talesperson Feministiskt initiativ

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Jämställdhet

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev