Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag13.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Demokrati

Klyftan inom alliansen kan bli ett slukhål

Publicerad: 14 September 2017, 08:54

Alliansens splittring är Socialdemokraternas smala lycka, skriver Margit Silberstein.

Om ett år är det val. Redan nu är stämningen febrig och tonläget i falsett. Riksdagen har öppnat och knappt hinner ridån hissas upp förrän ett nytt offer i politikens drama kan vara på väg att skördas. Så ser själva avstampet ut inför valåret, där utsträckta händer är knutna nävar.


Ämnen i artikeln:

TransportstyrelsenRiksdagenStefan Löfven

Ska Peter Hultqvist bort från regeringen? Alliansen våndas nog nästan lika mycket som Stefan Löfven och försvarsministern själv. Möjligen förbannar Annie Lööf och Jan Björklund den dag i juli när de gick ut i ett pressmeddelande och aviserade att Peter Hultqvist inte har deras förtroende. Därför måste han avgå. ”Om inget nytt framkommer som kan ge skäl till förändrad bedömning”, som det står i pressmeddelandets brasklapp, skrivet när det som kallas it-skandalen var som hetast och stämningen som mest laddad. Nu har känslorna kring affären svalnat och i opinionsmätningarna håller medborgarna på Peter Hultqvist, i alla fall de flesta.

Moderaterna har ännu ingen fungerande ledare redo att ta befälet över en misstroendeförklaring.

Tidigare hot om misstroendevotum har heller inte betalat sig i hårdvalutan röster. Det finns alltså mer än en förklaring till att Jan Björklund darrade på manschetten om misstroendet i SVT häromkvällen.

Förbehållet om ”förändrad bedömning” i sommarens besked är tänjbart och kan användas lite efter behag. Det betyder också att det finns utrymme för de fyra allianspartierna att tolka på olika sätt.

Alliansens splittring är Socialdemokraternas smala lycka. Socialdemokraterna har inte precis någon stormvind i ryggen, men vinden smeker i alla fall åt rätt håll. Och för Socialdemokraterna är det en sorts vändpunkt att de den senaste tiden lyckats klättra upp mot 30-procentsstrecket i opinionsmätningarna. Det är balsam både för partisjälen och självbilden, även om procentsatsen inte ens räcker till en förnimmelse av fornstora dagar.

I Regeringskansliet är medarbetarna och Stefan Löfven själv i full färd med att putsa och fila på statsministerns och partiledarens image. Han ska tona fram som den trygge och jordnära landsfadern, en som står över det småaktiga käbblet, som oppositionens agerande gärna liknas vid. Ansvar, ordning och reda är signalorden från Rosenbad.

En ledare, som rest runt i landet och lyssnat på folket. Nu är det tid att prata, som medarbetare i Regeringskansliet säger i samtal med mig. Och pratar gör regeringen genom budgeten, som läggs fram om drygt en vecka. I den behöver man inte sila snacket, för pengar finns det gott om i årets upplaga av budgeten. Det räcker till mycket traditionell socialdemokratisk politik – det är dags för dem som fått stå efter. Det är deras tur nu, som det heter på socialdemokratiska, som vi ska få höra mer av fram till valet.

Senare i höst kommer regeringen att lägga fram det laddade förslaget om vinster i välfärden. Efter all möda som lagts ner på förslaget, allt förhandlande och propositionsskrivande, kommer vinsttaket att gå ett brutalt öde till mötes i riksdagens kammare. Det blir nedröstat och det har regeringen insett hela tiden, men Vänsterpartiet har pressat regeringen att gå hela vägen.

Efter nederlaget i plenisalen måste Socialdemokraterna slåss för vinstbegränsningen i valrörelsen. För Ardalan Shekarabi och Stefan Löfven blir det mer retorik än politik eftersom ingen av dem brinner för en vinstbegränsning. Men de ser ändå frågan som en bra konflikt i första hand med Sverigedemokraterna, en av de utpekade huvudfienderna. Och för Ardalan Shekarabi, som enligt många partikamrater inte är främmande för att bli näste partiledare, är det en bra vänsterfråga att profilera sig på för dem som ser honom som alltför mycket höger.

Alliansen har den senaste tiden haft några framträdanden där de lagt fram gemensam politik. Ett av de tyngsta förslagen handlade om nyanlända och innebär att man ska kunna lagstifta om 70 procent av ingångslönen. Det fördömdes genast av LO och Socialdemokraterna, som såg ett hot mot den svenska modellen. Därmed har båda sidor fått en höger/vänster fråga som de gillar. Moderaternas tiggeriförbud, som liknar SD:s politik, är en känsloladdad fråga som också lär bli het i valrörelsen.

Men just nu är Peter Hultqvists öde det mest spännande. Alliansens beslut får betydelse för det politiska klimatet framöver. Och skulle de inte komma överens om ett gemensamt agerande riskerar de att klyftan inom Alliansen utvecklas till ett slukhål.

Margit Silberstein

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev