Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

”IS-kvinnorna är ett underskattat hot”

I breda rekryteringskampanjer riktar sig IS direkt mot kvinnor, och deras roll är inte enbart som barnafödare. Såväl det nationella som det kommunala arbetet mot våldsbejakande extremism måste därför även inkludera kvinnor.

Publicerad: 31 augusti 2016, 03:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Debattören pekar på att även kvinnorna i IS är potentiella våldsrekryter.


Ämnen i artikeln:

ExtremismFörebyggande insatserSäkerhetspolitikKommunerIS-kvinnorna

Att kvinnor frivilligt går med i terrorsekter går emot vår föreställning om sambanden mellan könstillhörighet och våld. Kvinnor är emellertid i högsta grad aktörer som förankrar Islamiska statens (IS) världsbild, och inte bara offer för omständigheter.

Även om IS-kvinnorna primärt är barnafödare har de även andra viktiga samhällsfunktioner som rekryterare, sedlighetspoliser och inte minst som PR-aktörer. De tränas även i beredskap för strid i de fall männen måste ersättas vid fronten. Kvinnorna är centrala för gruppens såväl fysiska som marknadsföringsmässiga överlevnad.

Förra året blev en 17-årig flicka från Linköping internationellt efterlyst och greps i Österrike. Enligt hennes familj lämnade flickan Sverige för att ansluta sig till IS i Syrien. I boken Älskade terrorist berättar Anna Sundberg om sina sexton år i den internationella jihadrörelsens centrum. Den blonda medelklassflickan från Halmstads välbärgade villakvarter radikaliserades på två veckor och gifte sig med en globalt efterlyst terrorist. Trots vetskapen om att kvinnors radikalisering ofta börjar tidigare och kan gå fortare än männens väljer vi att blunda för deras frivillighet i sammanhanget.

Säpo talar om 35 till 40 svenska kvinnor som rest för att på olika sätt stötta al-Qaida inspirerade grupper i Syrien och regionen omkring, men siffran är gammal och mörkertalet är sannolikt stort. Inom EU uppskattas minst 4000 medborgare, varav 700 kvinnor, rest till IS-kontrollerade fästen för att stödja terrorsekten.

Kvinnornas delaktighet inom IS är tyvärr en allt för ofta säkerhetspolitiskt negligerad aspekt när strategier mot våldsbejakande extremism diskuteras

IS bedriver krig på marken men även virtuellt med en decentraliserad mediestrategi. Kvinnornas politiska engagemang kanaliseras i det så kallade cyberkalifatet. Varje dag publiceras omkring 100 000 IS-positiva tweets och många av dem verkar komma från kvinnor som har anslutit sig till IS från västländer, enligt forskaren Mah-Rukh Ali vid universitetet i Oxford. Kvinnor används för att förankra IS världsbild online, uppmuntra till attacker i väst och skapa nätverk mellan potentiella och befintliga anhängare.

Bland Sveriges kommuner är kunskapsläget när det gäller denna form av våldsbejakande extremism nedslående. I våras hade bara drygt hälften av landets kommuner en klar bild av förekomsten av rekrytering till IS i den egna kommunen. Enligt en sammanställning som regeringens nationella samordnare gjort finns en färdig handlingsplan bara i sju procent av kommunerna. Därutöver påpekas kunskapsbristen kring kvinnors och flickors radikalisering i samordnarens nationella strategi.

Kommunerna måste bli bättre på att erkänna, upptäcka och följa upp indikationer på radikalisering. Den nationella samordnaren måste samla mer kunskap om kvinnorna i IS och Säpo måste kontinuerligt ha uppdaterade lägesbilder över rekryteringen. Att bekämpa våldsbejakande islamism handlar inte endast om säkerhetsaspekten, utan även om förståelse för hur extremistiska grupper är pragmatiska i sin krig- och marknadsföring. Vi ser i dag att IS-kvinnorna är potentiella rekryter till våldsdåd, alternativ till att pådriva andra och därför måste vi problematisera kvinnors delaktighet i extremism.

Jessica Katz, konsult på Prime PR, författare till rapporten ”Svenska kvinnor i Islamiska staten: ett underskattat hot” och fd student vid Försvarshögskolan.  Talar vid konferensen ”Förebygg våldsbejakande beteende och extremism” som äger rum 31 augusti – 1 september i Göteborg.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News