I Stockholm ska konsten vara tillgänglig för alla

Alla människor i Sverige ska ha rätt och möjlighet att möta och ta del av kultur i olika former. Alla barn och unga ska också ha chansen att pröva att utöva kultur. När gemensamma skattepengar används för kultur, är det förstås oerhört angeläget att denna kultur verkligen är tillgänglig – för alla.

Därför tar vi liberaler i Stockholm nu initiativ för att via den kommunala kulturpolitiken göra konsten och kulturhistorien möjlig att ta del av utan hinder. Sedan 2010 har Europeiska kommissionen årligen delat ut ett pris för EU:s mest tillgängliga stad. Stockholm har aldrig vunnit och endast vid ett tillfälle har vi varit bland finalisterna. Vårt huvudstad har fortfarande en bit kvar för att placera sig bland vinnarna. Därför är det hög tid att kavla upp ärmarna, även inom kulturpolitiken!

Tillgänglighet handlar ofta om de fysiska rummen – men inom kulturen blir det särskilt tydligt att vi måste se och undanröja många fler hinder än att bara ta sig in och runt i kulturens lokaler. Som liberaler motsätter vi oss starkt styrning av konstnärligt innehåll, men vill gärna se ett kulturliv som tillvaratar och representerar alla slags mänskliga erfarenheter och perspektiv.

På museer och konsthallar ska personer med funktionsnedsättning inte ständigt känna behov att boka långt i förväg eller behöva vara hänvisade till ett separat ”program” som är specialgjort för dem, utan det ska finnas förutsättningar att vara en museibesökare bland andra. Goda förebilder finns i städer som London och New York där syntolkade audioguider och andra innovativa metoder skapar ett kulturutbud som alla kan ta del av. Multisensoriska och taktila utställningar kan ge nya perspektiv på konst, för alla.

Ett sak vi är väldigt stolta över är all kultur och kulturhistoria som finns rent fysiskt i staden: offentliga konstverk, intressanta byggnader, minnesmärken och – som ett av de finaste inslagen i Stockholms stadsbild – litterära skyltar om Stockholmsskildringar, som låter dig stå stilla fysiskt men förflyttas i tanken in i litteraturens värld.

I Stockholm kan du som Eyvind Johnsons Krilon stå en vinterdag och blicka ut över Mälaren och staden från Västerbron; följa i Elin Wägners och Norrtullsligans spår eller möta Strindbergs ”Tjänstekvinnans son” på Norrtullsgatan; uppleva Tegnérlunden genom Astrid Lindgrens Mio. Det vill säga – du kan göra allt detta om du kan läsa den ganska blygsamma skylten.

De litterära skyltarna bör självklart bli tillgängliga och läsbara för alla. Och inte bara i skrift. Vår gemensamma konst och kulturhistoria bör göras tillgänglig även digitalt och med ljud. Även konstverk och byggnader i sig kan göras tillgängliga för fler. Med slitstarka, taktila modeller av till exempel Slottet, Stadshuset eller Orfeus kan de fysiska formerna utforskas med fler och andra sinnen än synen.

Ytterligare en viktigt utveckling för ett tillgängligt Stockholm vore om man kunde samla kartor och annan information på webben så att man enklare kan hitta platser och skapa sin egen stadsvandring, med ljudguiden som sällskap. Information i text och ljud på de största språken kan gynna alla stockholmare och besökare.

Tydliga skyltar, information i text, ljud och kartor på flera språk, och taktila modeller är inte bara sätt att göra kulturen och historien tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar. Att uppleva kulturen med andra sinnen och på fler språk är till glädje och fördel för alla, oavsett funktionsvariation.

Vi tror att förslagen ovan är något som både gynnar boende, besökare och besöksnäring – och för Stockholm närmare målet om den mest tillgängliga staden. Och vi tror att flera aktörer vill samverka med staden för att bidra till att sådana förslag kan bli verklighet.

Rasmus Jonlund, vice ordförande (L) i kulturnämnden, Stockholms stad

Hanna Gerdes, ledamot (L) i kulturnämnden, Stockholms stad

Anne-Lie Elfvén, ersättare (L) i kulturnämnden, Stockholms stad