Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Högre utbildning måste synas i lönekuvertet

I morgon skriver tiotusentals blivande studenter högskoleprovet i hopp om att en utbildning leder till ett bättre liv. Men väl examinerade möter studenter en dyster framtid. Sverige har lägst utbildningspremie i OECD. Dags att regeringen inser vilken skadlig högskolepolitik de driver.

Publicerad: 8 april 2016, 09:41

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Att högre studier inte lönar sig är en oroande utveckling. Attraktiviteten för en högre utbildning sjunker när lönsamheten för densamma gör det.


Ämnen i artikeln:

HögskolanUtbildning

I OECD höjer en universitetsexamen i snitt lönen med 60 procent, i jämförelse med en lön efter gymnasieexamen. I Sverige höjs lönen endast med 25 procent. En rapport från SACO visar dessutom att en tredjedel av studenterna får en lägre livslön på grund av sin examen än om de börjat jobba direkt efter gymnasiet. I dag är den ekonomiska skillnaden mellan en högre utbildning och en gymnasieutbildning med andra ord inte särskilt stor.

Att högre studier inte lönar sig är en oroande utveckling. Attraktiviteten för en högre utbildning sjunker när lönsamheten för densamma gör det. I dag märks en universitetsexamen knappt i plånboken, något som måste förändras om attraktiviteten för högre utbildning ska öka. En följd av en låg utbildningspremie blir annars att allt färre vill läsa vidare då ekonomiska incitament uteblir. När färre utbildar sig urholkas Sveriges kunskapsbas.

Vill vi att Sverige även i fortsättningen ska vara ett land som konkurrerar på kunskap i stället för låga löner måste vi värna den högre utbildningen. En låg utbildningspremie försämrar Sveriges möjligheter att rekrytera internationella experter såväl som att behålla kompetens i landet. Bara för att Sverige historiskt haft en stark ställning internationellt betyder inte det att så för alltid är fallet.

En låg utbildningspremie är inte enbart ett hot mot konkurrenskraften, utan framförallt ett svek mot Sveriges studenter. Studenter investerar flera års tid på en utbildning. De investerar pengar i form av höga studielån och en utebliven arbetsinkomst. Efter avslutad utbildning tar studenter ett kliv in på arbetsmarknaden och förväntas få en ekonomisk avkastning efter år på nudlar och delad studentkorridor. En förhoppning som sviks för en tredjedel av alla Sveriges studenter.

En aspekt som lyfts i debatten är att förminska utbildningspremiens betydelse. Det är däremot inget att hymla med att ekonomi spelar roll och att ekonomiska incitament är en maktfull spelare för politisk förändring. Att då påstå att utbildningspremien inte är väsentlig är som att stoppa huvudet i sanden och hoppas att utmaningarna blåser förbi.

Det är oroande att ha en regering som långt in i mandatperioden fortfarande inte har presenterat ett enda förslag för hur utbildningspremien ska öka. Trots överhängande utmaningar om en urholkad kunskapsnation, en försämrad konkurrenskraft och ett svek mot tusentals studenter står regeringen svarslös.

Här har Moderaterna chansen att ta ledartröjan och presentera förslag som gör utbildning mer lönsam. Ökar utbildningspremien skickas tydliga signaler om att internationell expertkompetens bör söka sig hit och stärker incitament för att bibehålla redan existerande kompetens. Sveriges studenter behöver en politik som står upp för flera år av slit, hög belåning och utebliven arbetsinkomst.

Ina Djurestål, riksordförande Moderata Studenter

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

HögskolanUtbildning

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News